Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
uråldrig dalaklocka, målad med rosor på blå
botten, kom man upp på »lofterna». Däruppe,
innanför den stora svalgången, funnos nämligen
en otalig mängd handkamrar och
förvaringsrum: för kläder och linne, frukt, skinkor och
rökt kött, som skulle hänga torrt, saltad fisk,
valnötter och kastanjer. Här — utanför den stora
äpplevinden — hade också barnen sin »sal».
Barnen — det vill vid detta tillfälle närmast
säga gossarna Evert och William, ty systern
Anna var en sipp och snusförnuftig liten flicka,
som alltid mest höll till hos modern och inte
brydde sig stort om att leka med bröderna. Och
den lilla Alida, hvilken var precis tio år yngre
än sin äldste bror, räknades naturligtvis
rakt inte.
Däruppe — på salen — hade emellertid
gossarna, isynnerhet William, sin käraste
fristad. Där förvarade han sina mest sällsynta
snäckor och insekter, sina brokigaste fjädrar
och fågelvingar, sina förbjudna tobakspipor,
sin heliga tomahawk, sin största båge och den
»riktiga» pistol han fått af sin gudfar herr
William Livingston i New-York. Där hade han
också sin stora sköldpadda, och där hade ban
framför allt sina böcker och kartor.
Utom skolböckerna voro de förstås inte
många, men af en försupen engelsk präst, som
bodde i Dockstreet, hade han för tobak
till-bytt sig både Swifts historier om Gulliver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
