Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
fadern gjorde allt, som stod i deras makt, för
att söka utverka hennes befrielse. För
ögonblicket vore dock — då upphetsningen mot
den trolösa och mäktiga Johnsonska släkten
öfverallt i landet vore så stor — föga eller ingen
framgång för deras bemödanden att hoppas.
Den ende, hvilken möjligen genom den ynnest,
hvari han troddes stå hos general Washington,
kunde utverka något för henne, vore kanske
William ... Men innan Evert försökte på det hållet
ville ban först vända sig till familjens gamle
vän William Livingston.
Det nämndes vidare, att detta bref vore
afsändt med Sarah Wathier, hvilken med sina
föräldrars medgifvande efter egen önskan afrest
till New-Jersey, för att under Madam
Living-stons ledning söka göra — som hon sade —
någon nytta för patrioterna.
Detta fick Marion bekräftelse på genom en
gammal Pliiladelphiabekant, herr Arthur Wilkes,
hvilken i egenskap af kurir från lägret på New
Jersey till general Schuyler i Albany, obrutet
praktiserade till henne Everts bref. »Det är
egentligen förräderi, fru Hatting,» sade han
godmodigt, »men jag hoppas, att den hederlige
Evert, då han skrifver till sin hustru, icke
drifver stämplingar med Sir John?»
Marion skakade på hufvudet: »Jag tror, att
både min farbroder och Evert helst vilja hålla
sig neutrala .. .»
9. — Daggryning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
