Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
hälften af augusti landsattes oupphörligt nya
trupper — af hvilka en stor del tyska — i det
brittiska lägret på Staten Island, och samtidigt
— till amerikanernas högst obehagliga
öfverraskning! — ankrade Sir Henry Clinton, som
nyss af Lees folk blifvit kastad tillbaka från
Syd-Carolinas kuster, utanför ön med hela sin
flotta.
Hittills hade det ostadiga, regniga vädret
hindrat konungens folk att gå aktivt tillväga,
men kolonisterna visste, alt de när som helst
kunde vänta ett anfall, och afvaktade i nervös
spänning det första slaget.
Ändtligen — den 17 augusti — fick Hans
Excellens genom några desertörer underrättelse
om, alt största delen af fiendens trupper, rikligt
försedda med ammunition och proviant, hade
gått ombord på transportskeppen och höllo på
att lämna Staten Island. Allt tydde på, att nu
stod den afgörande kampen för dörren.
Den 21 om kvällen kom major Hatting,
andfådd, drypande af svett ridande till
högkvarteret med ilbud från general Livingston, att
tjugo tusen engelsmän hade lämnat lägret på
Staten Island för att begifva sig till Long Island.
Nära femton tusen, hette det, voro kvar på Staten
Island och ämnade därifrån attackera Bergen
Point, Elisabethtown och Ainboy.
Om detta fanns intet tvifvel: den amerikanske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
