Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI. Juni-Juli 1886 - Esselde, Värnpligten och sjukvården - W. J., Praklisk välgörenhet. III. Hvad unga flickor kunna göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
Jag kan icke tro det, helst som Danmarks qvinnor redan gifvit
oss ett så godt föredöme på detta arbetsfält, likasom dess läkarekår
förstått att der bereda väg också för bildade qvinnor. Men skola
dessa krafter vara tillräckliga, när fienden står för dörren ? Och hafva
de danska qvinnorna redan i vidare kretsar — utan maningen af en
värnpligt sådan som den föreslagna — tillegnat sig den insigt och
erfarenhet i sjukas vård, som blotta hvardagslifvet i fredstid kräfver?
Ett svar på dessa frågor skulle vara af intresse för ämnets
utredning, och vore man Red:n af Kvindcn og Samfundet tacksam, om
hon ville framkalla ett sådant.
Esse/de.
Praktisk välgörenhet.
ni.
Hvad unga flickor kunna göra.
n ung flicka klagade öfver att hon ej kunde vara af någon nytta
för de fattiga, derföre att hon ej hade några penningar. En
menniskoälskande dam, som hörde detta, sade: »Ni läser högt
väl; hvarföre läser Ni ej högt för de fattiga eller sjuka, som Ni
känner till?»
»Åh, de fattiga ha ingen lust att höra läsas 1»
»Försök, far Ni se!» var svaret. »Jag kommer ihåg åtskilliga
familjer, som skulle vara förtjusta att få höra någon läsa högt för sig,
under det att de hålla på med sin stoppning eller lappning. Det
fins också mödrar, som skulle vara mycket tacksamma, om de hade
någon, som ville taga sig an deras lindebarn, då de äro strängt
upptagna med sitt arbete. I sanning, det finnes många sätt att hjelpa
de fattiga, om man också inga pengar har.»
Den unga flickan, full af tjenstenit, begaf sig straxt utaf till en
fattig qvinna, som hade ett spädt barn. Da hon kom tillbaka efter
två timmar, var hon strålande, och sade åt sin vän, som hade
ingifvit henne tanken att på sådant sätt göra sig nyttig, att hon var
mycket tacksam för hennes goda råd.
»O», sade hon, sNi skulle bara hört clen trötta röst, hvarmed
qvinnan bad mig stiga in! Då jag kom in, skrek lillen så, att ens
hjerta kunde brista; de andra två barnen, som också voro mycket
små, gnälde och kinkade äfven; den stackars modern höll på att
tvätta, och allt såg alldeles tröstlöst ut. Jag sade: Fru B., jag har
kommit för att hjelpa er med lillen». Den stackars qvinnan sade:
»Hvad i all verlden tänker Fröken, att hon kan taga sig till med
honom; för han är så orolig, att man inte vet sig någon råd med
Dagny. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
