Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II. Februari 1887 - Marcus Rubin. Om qvinnans tillträde till förvärf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3»
måste medföra, — så är det dock mera allmänt, att det är
lönen för arbetet än bristen på arbete, som bildar
hufvudföremålet för befolkningens klagan och nödrop i vår tid.
Fordringen på tillräckligt arbete glider öfver i fordringen pä
tillräckligt väl aflönadt arbete och leder derigenom in på den
ekonomiska utvecklingens missförhållanden i allmänhet.
Men tager man fältropet »rätten till arbete» i dess
ursprungliga betydelse, så är det väl värdt att ihågkomma, att
det innehåller ett erkännande af arbetets nödvändighet och af
arbetsamhetens fördelar, som länder vårt tidehvarf mer än
andra tider till heder.
Det är då också »rätten till arbete», som är och som bör
vara det grundläggande fältropet för det qvinliga
emancipations-sträfvandet i vår tid. Fältropet har här uppstått, icke i de
bredare lagren, men i de bättre lottades, vanligen icke af nöd,
men af känsla för egen värdighet. Man kom till det erkännandet,
att, till och med om man kunde lefva och lefde af andras, af
männens arbete, så var det bättre att sjelf förskaffa sig det
nödvändiga lifsuppehället än att få »bröd och spel» tilldelade
som gåfva.
För qvinnorna ställer sig emellertid fordringen på arbete
annorlunda än för männen. Ty medan männen säga: »skaffa
oss arbete, ty vi vilja lefva, så säga qvinnorna: »utestäng oss
icke från arbete, ty vi vilja uträtta något». Man inser lätt, att
denna senare fordran måste hafva utgått från klassen af qvinnor,
som kunna lefva utan att efter sin egen uppfattning gifva
tillräckligt mycket arbete i utbyte. Det är också från dessa
klasser fordran har utgått på deltagande i det andligt svåraste
arbetet; det är de, som hafva fordrat och fått genomfördt
qvinnans deltagande i universitetslifvet, hennes tillträde till
läkare- och sakförareverksamhet och andra liknande sysslor.
Denna, den bättre lottade klassens fordran på deltagande
i arbete skulle hafva ett jemförelsevis ringare intresse, om den
ej innebure mera än den i hvarje gifvet ögonblick lyder på.
Det kan visserligen hafva sin betydelse både för vederbörande
qvinnor och för samhället, om qvinnor blifva läkare, advokater
o. s. v., men i och för sig kommer qvinnans tillträde till dessa
förvärf icke att utöfva något märkbart inflytande hvarken på
det ekonomiska eller sociala lifvet. Det är konseqvensen af
qvinnornas forna utestängande från förvärf och deras nu börjande
inträde i desamma, som har sin stora sociala betydelse; det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
