Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II. Februari 1887 - Bilaga. Karolina Widerström, Några ord om qvinnodrägtens reformerande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
liska) som fysiska området inom menniskolifvet och livad
mecl detsamma står i närmare eller fjermare sammanhang.
Bland annat har man äfven närmare studerat qvinnans
andliga och kroppsliga natur, och man har då först och
främst kommit på, det klara med, att hon ej är ett blott
könsväsen, utan att hon eger en hel del rent mänskliga
egenskaper. I enlighet härmed började, såsom vi veta, och
pågår alltjemt på uppfostans och undervisningens, såväl som
ock på det sociala lifvets, område lifliga reformsträlVanden.
Helt naturligt bar man ock granskat qvinnans närmaste,
alldagliga fordringar med hänsyn till ett naturenligt
lefnadssätt; och klädedrägten, som i värt klimat spelar cn så stor
rol, har fått sin tillbörliga del af uppmärksamheten. Att
denna fråga skulle uppstå och blifva påaktad, var så
mycket naturligare, som naturvetenskaperna trädt starkt i
förgrunden på det vetenskapliga området. Studiet af
människokroppen, dess funktioner och lagarne för dem visade, i
hvilket nära beroende själen står af det stoft, i hvilket den bor,
och har lärt oss att mera akta detta stoft och ge det dess
tillbörliga rätt.
Hvilka fordringar ställer då vår kropp på beklädnaden?
Svaret härpå synes temligen enkelt, teoretiskt åtminstone.
Klädernas uppgift är att skyla kroppen och bibehålla dess
vänne. Detta böra de göra dels på ett sådant sätt, att full
frihet lemnas åt alla kroppens organ att på normalt sätt
funktionera, dels så att skönhetens fordringar tillfredsställas.
I .atom oss ur dessa synpunkter något betrakta deu nu
brukliga drägten.
Skyla kroppen — nå ja, det gör ju den någorlunda, om
vi frånse en det baldrägter.
Huru är det med dess värmebevarande förmåga? Jo,
somliga delar af kroppen ba blifvit öfvermåttan väl skyddade,
andra deremot styfmoderligt behandlade.
Det parti af halsen, der lungspetsarne, de ömtåligaste
delarne af lungorna, sticka upp, betäckes så t. ex. blott af
klädniDgen, armarne likaledes. Kring benen, skyddade blott
af strumpor och kalsonger, blåsa vindarne fritt upp under
kjolarne. Och likväl är det af största vigt för en normal
fördelning af blodmassan i kroppen, att extremiteterna hållas
varma, för att ej tala om att bäckenets organ såväl som
andra behöfva skyddas mot temperaturvexlingar, något som
de så brukliga öppna kalsongerna ej kunna göra.
Bålen deremot har blifvit mer än välförsedd; man kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
