Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II. Februari 1887 - Bilaga. Karolina Widerström, Några ord om qvinnodrägtens reformerande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
knapt ge den nog af väätar, magbindlar och hvad plaggen
allt heta. Det är sant, att bålen behöfver mera betäckning
än extremiteterna, men oproportionerligt stor får ju
skilnaden ej vara.
Komma vi så till klädernas negativa egenskap, att ej
utöfva något funktionsstörande inflytande på kroppen eller
något dess organ, så finna vi den ännu mindre realiserad.
Att snörlifvet, då det sitter hårdt, är genom den starka
hopklämningen förderfligt för bröstets, bukens och bäckenets
organ, det brukar folk temligen lätt inse. Men ett löst
sittande snörlif — ja, man är då fullt ocli fast öfvertygad om,
att det ingen skada gör — det är ju bara behagligt, det
ger en sådan god stadga åt kroppen. Men det är med detta
såsom med så många andra yttre stöd: det försvagar vår
egen kraft. Det mer eller mindre oböjliga pansar,
snörlifvet bildar, dömer de muskler, som skola hålla bålen
upprätt, till mer eller mindre grad af orörlighet, sä att de
småningom förtvina och bli odugliga till sin tjenst, och så bar
det artificiella stödet, snörlifvet, blifvit oumbärligt. Äfven
de inre organen lida af bålens relativa orörlighet.
A de nedre lemmarne åstadkomma strumpebanden
genom sitt tryck rubbning i beuens blodomlopp. De bidraga
till kalla fötter och åderbråck.
Endast jemförlig med snörlifvets inverkan på bålen
aldén brukliga fotbeklädnadens på foten. Detta organs
beundransvärda byggnad förenar på en gång styrka och
elasticitet; den förlänar en ej blott spänstig utan äfven på ojemn
mark säker gång. Men spetsiga, tränga, högklackade och
i förhållande till fotens form förvridna skodon arbeta på att
göra den alltmera lik en stylta såväl till gagnet som formen.
Vi nöja oss med dessa korta antydningar på det
sanitära området. Se vi ett ögonblick på den estetiska
(skön-hets-)sidan, af saken, så förefaller det temligen klart, att
den drägt, som mer eller mindre gör våld på kroppens egen
form, frångått sitt rätta skönhetsideal. Men hvilket
skönhetsideal har man satt i stället? Det svar vi komma till,
då vi betrakta de drägter, som anses elegantast, »stiligast»,
är något — förödmjukande. Denna drägt» mest i ögonen
fallande egenskap är att söka framtvinga en så yppig barm,
ett så bredt bäcken som möjligt, således att framhäfva
qvinnan såsom köns väsen, göra henne så retande, så lockande
som möjligt. Mig synes, att det fordras ett cyniskt sinne
för. att häruti finna något vackert, och att endast brist på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
