Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fransktalandet — allt är ännu så nytt, att hon ej upptäcker,
hvad det innebär. Snart finner hon dock, att hon är instängd
som »i en bur». Dubbelfönsterna hindra henne från att andas
och hämta luft; gardinerna göra det mörkt i redan förut dystra
rum, och gatan med sina husrader låter himlen knapt
framskymta. »Det er ikke til at puste i», skrifver lion till
föräldrarne, »og det skal rigtig hjelpe noget, at de lufter med de
överste vinduer to gange om dagen.» Visserligen säger tant,
att hon skall vänja sig vid staden, men hur är detta möjligt,
utropar hon förvånad; icke en enda gång på hela vintern har
jag haft nagelspräng! Tant har mycket svårt »att kasta
grim-man öfver hennes hufvud». An rusar hon till släden öfver en
»opmaaget liden sneskavl»; än springer hon barbenet paagulvet
i soveværelset>, och än talar hon fritt om sina landtliga små
bekymmer. >Tænk, moder», skrifver hon, »det er nok til nöd
tilladt, siger Tante, at komme med, at vi har kjöer hjemme;
men jeg maa ikke understaa mig at sige, at nogen af dem har
kalvet! Jeg gad vide, hvordan de mener, vi faar nye kjöer,
naar vi slägter de gamle til jul.» Och när hon så berättar,att
hon i islossningen om våren tillsammans med syster Thinka
plägade vada öfver qvarnbäcken, då se vi klart, att hon ej
passar i något drifhus.
Och dock är hon ingen enfald, ingen naiv och blyg skönhet.
Hon är stark äfven till viljan, hon är vaken och intelligent.
Redan då hon första gången träder in i tantens hus, gör hon
slående observationer öfver mottagandet hon röner, öfver
möblerna, gästerna, tantens väsen och dylikt, och det undgår ej
hennes blick, då hon införes till sin morbror, att tanten drar
ned lampskärmen på den sida, der hon passerar — troligen
för att dölja några små fel i hennes klädsel.
Själfständig och styfsint, har hon svårt att låta böja sig,
och hela hennes natur är alltför uppriktig att ljuga. Derför
bryter hon snart med den elegante kapten Rönnow. Hon finner,
då hon uppvaknar och lär känna att hon älskar, att hela hennes
förbindelse med kaptenen var en lögn. Hennes roman gör
henne olycklig, ty den älskade går förlorad, men hon blir
likväl sin kärlek och dermed äfven sig själf trogen. Sorgen kan
ej nedbryta hennes friska, kraftiga väsen. Kärleken till studenten
skänker innehåll ät hennes lif. Den låter henne se klart i all
den osanning, som omger henne, väcker hennes behof efter en
verksamhet, att blifva nyttig, och den rycker masken obevekligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
