Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
kassan. Hon bifogade äfven en allvarlig uppmaning, att man måtte
skärpa lagarna om literär eganderätt samt sluta konvention med
utländska makter, på det författare måtte kunna påräkna den inkomst
af sitt arbete, som dem med rätta tillkommer.
Dä det blef kändt att hon afslagit pensionen, skaffade man
genom enskild insamling tillhopa en summa af 1400 pd. st., hvilken
1843 jämte en dyrbar silfverservis öfverlemnades åt henne.
Följande år blef hon återstäld från sin sjukdom genom en
särdeles lycklig kur, och nu, vid fyratiotvå års ålder, kunde hon ändtligen
tänka på att skaffa sig ett hem efter eget sinne.
Hon beslöt att bygga det i den vackra trakten kring engelska
sjöarna, och hon köpte sig för detta ändamål två acres land nära
byn Ambleside.
Sin literära verksamhet fortsatte hon alltjämt, och då hon flyttade
in i sitt hem, hade hon just utgifvit ett arbete om skogs- och
jagt-lagarna, hvilka hon ansåg allt för stränga emot de mindre
jordbrukarne samt mot dem, som möjligen kunde låta förleda sig att begå
tjufskytte. Mycket penningar inbringade detta arbete icke, men det
beredde henne en egendomlig öfverraskning. Hon var nämligen i
stor förlägenhet för grästorf att lägga på en terrass, och det hände sig
att en morgon då pigan kom ut, fann hon utanför dörrarna en stor
hög grästorf, på hvars topp var fästad en breflapp, hvilken med
oöfvad stil sade, att detta var en tacksamhetsgärd för skriften om
jagtlagarna. Från hvem denna underliga tribut kom, blef aldrig
upptäckt, men författarinnan var emellertid hjälpt ur sin förlägenhet.
På hösten 1846 emottog hon anbudet att som sällskap åtfölja
några af sina vänner på en resa till Orienten. Färden gick öfver
Malta till Egypten, vidare till Palestina och genom Syrien till Beyrout,
hvarifrån vägen åter togs hem till England. 1 oktober 1847 var
Harriet åter i sitt hem.
Der började nit ett lugnt och jämnt hemlif med regelbundna
vanor, en behaglig, verksam tillvaro, inrättad efter hennes egen smak.
Hon var alltid tidigt uppe — om vintern innan det blef ljust —
tog sig en duktig morgonpromenad, åt frukost klockan half åtta samt
arbetade derefter vid sitt skrifbord från half nio till klockan två, då
hon åt middag — allt detta lika regelbundet om hon hade gäster eller ej.
Eftermiddagarne egnades åt sällskapslif, åt promenader, handarbeten,
tidningsläsande och dylikt; äfven skötte hon då sin vidlyftiga brefväxling.
Hennes gästrum hyste mången berömd personlighet, såsom
George Eliot, Emerson, Douglas Jerrold och Charlotte Brontë.
Ett par främlingar, som kommo en gång för att göra besök och
lära känna den berömda författarinnan, funno henne stående på en
köksstol, sysselsatt att tvätta förmaksfönstren. Hon bad sina gäster
stiga in, grep sin lur och underhöll dem med ett lifligt samtal om
literära och politiska ämnen.
Hon var skicklig i och road af allt slags hushållskonst.
»Hus-morsgöra», sade hon, »tager i anspråk all den begåfning, som derpå kan
tillämpas, alla de goda moraliska vanor, som pligttroheten och
sam-vetsgrannheten kunna grundlägga».
Dagny. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
