Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
lade hon sina ord, ädel var hennes gång, hon skötte sitt hus
och spann. Jag har slutat, gå."
"Hvi skulle jag, säger eu konsul å sin makas grafsten,
omtala dina husliga dygder, kyskhet, underdånighet,
vänlighet, eftergifvenhet, flit i yllearbeten, from het utan
vidskepelse, undvikande af allt i ögonen fallande och öfverdrifvet
i prydnader ocli drägt? Hvarföre tala om din kärlek till de
dina, din tillgifvenhet för anförvanter, då du ärat min
moder lika som dina egna. föräldrar, för henne sörjt icke
mindre än för dina egna anförvanter, då du öfver hufvud i
otaliga ting varit de qvinnor lik, som hålla på qvinlig ära?"
"Då alla goda qvinnors lof plägar vara enkelt och sig
likt, emedan de gåfvor de af naturen erhållit och genom egen
omvårdnad bevarat, icke behöfva någon mångfald, och det
gör till fylles, att alla visat sig värdiga af samma goda rykte,
och emedan det för en qvinna är svårt att förvärfva, ett nytt
pris, då hennes lif är mindre underkastadt vexlingar, så
måste de nödvändigt fara efter det för dem alla gemensamma,
för att ej genom underlåtande af något af de rättfärdiga
buden skämma allt det öfriga. Så mycket större pris har min
käraste moder vunnit, som hon i blygsamhet, rättskaffenhet,
kyskhet, lydnad, husligt arbete, omsorg och trohet varit alla
andra rättskaffens qvinnor lik och ingalunda stått någon
efter."
Dessa senaste inskrifter visa oss, hvad Romarne förstodo
med sann qvinlighet. Under kejsartiden var emellertid
qvinnan. särskildt den, som hörde till de högre stånden, ingalunda
med sin verksamhet inskränkt till det egna hemmet, men den
verksamhet hon utom detta öfvade betraktades tydligen som
något, hvilket låg vid sidan af hennes qvinlighet, likvisst utan
att nödvändigt på denna gör ett intrång.
Såsom redan blifvit nämndt, gjorde den romerska
kejsartidens qvinna redan vid en tidig ålder bekantskap med
litteraturen och det var vanligt, att hon äfven sedermera
sysselsatte sig med denna. Det finnes otaliga bevis för
qvinnornas intresse för den sköna litteraturen, för filosofi och andra
vetenskaper. Mången författare tillegnade dem sina verk ocli
hyllade deras intelligens. Qvinnor funnos, som egnade sig
med flit åt studier, men de lära icke alltid hafva varit
behagliga. "Knappt hafva sådana qvinnor, klagar skalden
Juvenalis, tagit plats vid ett middagsbord, förrän de börja ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
