Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•200
som det ej borde: ban steg dä upp från sin plats, troende lelet vara att
ban sittande hade gjort frågan, och upprepade samma ord stående. Jag
bar äfven sett denna folkets tankegång vänligt tillmöteskommen af en
ung prestman, ingalunda utgången från allmogen: han låter sina små
barn kalla bönderna "farbror" ocli hustrurna "moster".
* *
*
I deu församling vi nu närmast laga i betraktande finnas två
folkskolelärare, flyttande hvardera på två stationer, och två
småskolelärare, äfven de flyttande mellan två stationer. På Ivä af stationerna är
barnantalet så stort, att blott halfva antalet får undervisning samtidigt:
barnen gå således blott hvarannan dag i skolan — detta både i
folkskolan och småskolan. Som läsåret på hvarje station är fyra
månader, blir skolgången för hvart barn två månader om året. 1 småskolan
är kursen tvåårig, i folkskolan treårig: alltså får hvarje barn summa
JO månaders skolgång under hela lifstiden. Det är väl atl hoppas,
alt ej många församlingar ha del så illa ordnadt: i allmänhet är
folkskolans kurs fyraårig. I de andra folk- och småskolorna i denna
församling är barnantalet ej stort, i folkskolan mellan 40 och 50, så der
undervisas alla’ barnen dagligen under de fyra månader skolan pågår.
För Stockholmsborna är det väl ofattligt hur sä många barn, i tre
(fyra) klasser, undervisas samtidigt at’ en lärare. Så sker dock öfver
allt på landsbygden. Det är blott på ett och annat ställe, vid något
stort bruk o. d„ som skolan bar flere lärare och skild klassundervisning.
Att då skolan intager en så låg ståndpunkt, upplysningen bland folket
ej kan vara stor, säger sig sjelft. Det vill till Smålandsbarnens lifliga
uppfattning och läraktighet för att kunna lära något. Men det är
förvånande hvad man kan hinna på dessa korta fyra månader. Jag kan
utan öfverdrift säga, att jag af de fyra månadernas arbete med dessa
allmogens barn, som äro utan hjelp af "bildade" hem ocli ulan
grundval af föregående generationers vetande, sett resultat fullt jämngoda
med den åtta månaders länga undervisningen i Stockholms väl
ordnade skolor med barn från våra bildade hem. Allmogen känner behofvet
af kunskaper: de gripa efter dein som efter en svåråtkomlig skatt. Det
bjudes clera så sällan att stilla sin hunger efter vetande: i skolan få de
ofta stenar för bröd. När då tillfälle gifves dem att få en glimt, in i
det obekanta landet, så bjuda de upp alla sina kralter att hemta hvad
hemtas kan — barn och föräldrar lika mycket. Vi, som äro
uppfostrade i rikedom på och öfverniältnad af kunskapens dagliga bröd, vi
tänka väl sällan efter hvilken stor gåfva vi hafva fått deruti, förr än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 19:04:43 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dagny/1888/0260.html
