Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rikedom af sanning sora ligger Lill grund för lians djupt genomtänkta
ord inom andra områden. Sjelf säger lian "alt århundraden skola
hinna förgå i rätt slort antal innan den kristliga friheten i hela sin
vidd blir erkänd, förstådd och tillämpad, ocb menniskorna upphöra att
döma och fördöma hvarandra på grund af den judiska lagbundenhetens
ande. Och under hela denna tid skola menniskor alltjemt fortfara att
krossas under den gudomliga civilisationens triumfvagn".
Vi sade att Wikner var en ungdomens vän och såsom sådan var
lian af henne ärad och älskad. Derom vittnade det intresse hvarmed
hvarje hans ord mollogs. Det blef ock hans lolt att i Upsala verka
för de unge, som i skolan lade grunden för lifvets arbete. Huru långl
verkan af hans ädla undervisning ocb personliga inflytande härvid sträckte
sig ser ej den menskliga blicken, visst är att del icke dog med honom
och att dessa hans skrifter som nu lemnas i allmänhetens hand, tillika
med dem som vi ännu hafva att vänta, äro mäktiga alt härå hans
tankar till nya slägten. Det var i Upsala katedral-skolas porlar Wikner
mottog den akademiska ungdomens afskedsuppvaktning en strålande
Majdag 1885, och ingen som var med derom glömmer det gripande farväl
han då bragte sina unga kamrater, bland hvilka så många varit hans
lärjungar.
Tre år senare kom han åter, mött af en ständigt växande skara,
lielsad af de susande fanorna, följd at’ tusendetal till den stilla plats
der så mången mäktig ande lagt sin stofthydda till ro vid budskapet om
evighetens frid.
Då sannades i fullhet hans egna ord i dikten Mig törstar:
"Så behöfver ej min ande
Mer ined Thomas ängsligt spörja:
"Hvar är vägen?" — Så behöfver
Ej min tanke rådvill leta
Efter sanningen i gruset
Af de ramlade systemer.
Så behöfver ej mitt hjerta
Tvina bort i ändlös trånad
Efter lifvet, som det lefves
I osäglig, helig kärlek:
Allt jag finner, allt jag vinner
I den ende, som är Vägen
Som är Sanningen och Lifvet!
Agnar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
