Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
I en sådan stund af mörker kastade jag handlöst spjutet;
Ville jag väl träffa David, ville jag hans blod se gjutet?
Nej; jag kunde blott ej styra, hatets känslor i mitt hjärta,
Sökte luft allenast gifva at min vrede ocli min smärta.
Efter allt hvad mig tillhörer sträcker denne yngling händer,
Jonathan till sig han lockar ocli hans kärlek från mig vänder;
Nu min unga dotter Michal söker lian ock från mig röfva)
Till att gripa efter kronan torde han ej länge töfva.
Af min konungsliga mantel redan ban en flik har skurit,
Och cle tvedrägtsfrön han sådde hafva bittra frukter burit.
Med hvar dag hans hop förstärkes, han är djärf och oförtruten,
-Tag är vorden svag och dådlös, snart min öfvermagt är bruten.
Han skall segra, jag skall falla. Fåfängt är mot ödet spjärna;
Hoppet mig ej längre dårar, ned hon gått, min blida st järna.
Jakobs Gud mig öfvergifvit, han ej ser till mina tårar,
David nåd för honom funnit. — Gud förkastar och utkorar.
Denne David, han skall föra Israel tül magt och lycka,
Skall vid folkets rop och jubel sig med segerkransen smycka:
Hvad jag velat, men ej mägtat, skall ban verka och fullborda,
Ty med nåd ocli kraft af höjden Herren kläda vill sin smorda.
Underligt mig synes vara att ibland mitt hjärta längtar
Efter honom, som jag hatar, att det till försoning trängta]’.
Skall jag lyda känslans maning, honom till mig återkalla? —
Nej! Nu tärningen är kastad. Må jag strida, må jag falla!
Från det dunkla, djupa Hades hör jag röster, hvilka tala:
"Kom liit ned, här råder friden, bo bland oss i lunder svala!
Said, det är godt att somna för att ej på jorden vakna,
Du har intet der att vinna, intet, som är värdt att sakna."
4. David.
(Sjunger.)
Jag lyfter mitt öga
Mot bergen, de höga;
Min hjälp är ej fjärran,
Den kommer från Herran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
