Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’211
OcJi jag såg åter hennes kropp skälfva och hon tryckte
sina knän mot jorden och ådrorna svälde. Och jag utropade:
"Nu reser hon sig!"
Men hennes bröst flämtade, och hon blef liggande der
hon låg.
Men sitt hufvud höll hon upprätt; hon böjde det icke
mer. Och ban bredvid mig sade: "Hon är mycket svag. Se
hennes ben hafva domnat under den långa tiden."
Och jag såg henne kämpa så att svetten perlade fram.
Och jag sade: "Förvisso, ban som står vid hennes sida
hjälper henne uog."
Och ban svarade: "Han kan icke hjälpa henne; hon
måste hjälpa sig själf. Må hon kämpa till dess hon blifver stark."
Och jag utropade: "Men åtminstone bör han icke hindra
henne! Se, ban flyttar sig längre ifrån henne ocli bandet
emellan dem spännes och trycker henne ned."
Och ban svarade: "Han förstår icke bättre. När hon rör
på sig rycker det i bandet och det gör honom illa och då
flyttar lian sig längre ifrån henne. Den dag varder kommande,
då ban skall förstå och fatta hvad hon gör. Har hon en gång
förmått att komma upp på knä, så skall ban stå henne nära
och i medkänsla skola deras ögon mötas."
Och hou böjde, sitt hufvud och svetten droppade ned.
Och så reste hon sig en tum från jorden men sjönk tillbaka
igen.
Och jag utropade: "Ack, hon är för svag! hon kan icke
gå! De långa åren hafva röfvat all hennes styrka. Skall hon
aldrig komma upp?"
Och ban svarade mig: "Se strålen i hennes öga!"
Och sakta, bäfvande reste gestalten sig upp på knä.
Jag vaknade. Österut och vesterut sträckte sig den
ofruktbara jorden med sina förtorkade backar. Myrorna
sprungo fram och åter på den röda sanden, ocli det var
brännande hett. Genom trädets glesa bladverk såg jag upp till
den blåa himlen öfver mitt hufvud. Och jag somnade åter
in stödd mot. sadeln. Och i den brännande hettan drömde
jag ånyo.
Jag såg en öken och ur öknen såg jag en kvinna träda
ut. Och hon kom till en mörk flod, hvars strand var hög och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
