Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’260
Ragni.
Af
Emil Svensén.
Det är en gammal historia, som åter igen varder ny under
Björnstjerne Björnsons kousterfarna händer i hans nya bok "På Guds Veje".
Med all olikhet i öfrigt., är ju denna Ragni en köttslig syster till fru
Helene Alvig och till dem alla, hvad de nu heta dessa kvinnofigurer,
som den nyare nordiska literaturen är så rik på, — kvinnor, som
med ringa eller ingen egen skuld kommit in under ett olyckligt
äktenskaps förbannelse.
Ragni bryter sig ut ur det onaturliga förhållandet, och deri gör
hon nog rätt. Men dervid går hon ock själf under. Samhällsseden
liksom samhällslagen låter sig ej ostraffadt trädas för nära, om det ock
sker i den högsta nöd. Upplösning af ett onaturligt äktenskap kan
vara det mindre af två onda ting, och bör som sådant föredragas
framför det som värre är. Men olyckan är, att hvad den ena gör som sin
enda räddning ur yttersta själanöd, det tager den andra efter
lättsinnigt och vid första bästa nyck. Folkhumorn talar om ett slags
gåfvor, som man blir två gånger glad åt, — första gången när man
får dem, och andra gången när man slipper dem. Rätten till skilnad
i äktenskap är en af dessa gåfvor. Det är godt att den finnes,
men det är ännu bättre om den ej behöfver användas.
Hufvudmoralen af Björnsons bok, om en sådan skall sökas, bör
väl alltså icke vara den, att det bör göras lättare att upplösa
omoraliska äktenskap, utan den, att det bör göras svårare att ingå dera.
Ett äktenskap, som ingås, medan den ena parten ännu är ett
outveckladt, halft omedvetet barn, ej mäktig att fatta vidden af
det steg bon tagit, eller, om hon inser det, ej mäktig att sätta en
mognad viljas nej mot fränders och vänners välmenta tryck, — ett
sådant äktenskap bär ju olyckans och förderfvets frö inom sig. Och
så gick det väl till, när Ragni första gången trädde i brudstol med
sin fallne man. Men — om den blida Ragni den gången varit en
mognad kvinna, mäktig och myndig att själf råda öfver sina tankar och
sina handlingar, — ja väl, då hade diktens värld haft en huslig
tragedi och Nordens literatur en snillrik roman mindre.
Och detta om kan för hennes systrar i lifvet varda till en
räddande verklighet. Ställen blott upp det krafvet, att det ödesdigra steg,
som skall binda för lifvet, endast må tagas af den, som vet hvart det
steget bär och är rustad att vandra den vägen fram intill dödens port.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
