Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det har anmärkts, att de män, som vid århundradets början på
ett eller annat sätt föryngrande och förnyande ingrepo i tidens andliga
lif, ofta utgingo ur en landtlig krets, en mera fjärran från
civilisationens medelpunkter belägen och således mera ursprunglig omgifning1).
Så var Gei jer »uppfödd i en vrå af världen». Äfven på Dahlgren
torde anmärkningen träffa in. När den tio-årige Nahum en klar
septemberdag år 1801 på djäknelasset färdas mot sitt mål, bildningsstaden
Linköping, ser han sig med vakna ögon omkring och betraktar noga
allt som mötte hans blickar, för honom så nytt och öfverraskande.
Hans längsta färd hade hittills sträckt sig till sockenkyrkan, grannarna
och den närbelägna staden. När han framkommer till sitt kvartér,
känner han sig förvirrad vid anblicken af de stojande skolgossarna, som
slå boll i skjortärmarna. Han tycker, att allas ögon till och med
husets äro riktade på honom och smyger sig vid afhoppandet tätt intill
vagnen för att åtminstone mot den hafva ett ryggvärn * i 2). Så kände
sig helt säkert äfven den unge Dahlgren vid sitt inträde i Linköpings
skola. Hittills hade han ju växt upp ;L ganska stot; epslighet. hos sina
föräldrar; och att detta lif fjärran fråp^öhjnS^triler goh*Mrig varit af
stort inflytande på hans utveckling är nåtHrtigK..‘;tfVc,’d-be?ror ej i
trädets växt på roten? Så beror ock i sanifraäla^’é(ét;r|jeSta på dess rötter,
på hushållen, hemsederna. Klipp kronin ;btip*hi’“VHl»> säger Geijer,
och häri ligger visst mycken sanning. . • v^
Om det således för en hvar, som har-ätt Skildra én litterär
persons utvecklingsgång, måste vara angeläget att något sätta sig in i den
milieu, i hvilken denne uppvuxit och mottagit sina första intryck, så
är det ännu oundgängligare, när fråga är om de män, som under
1800-talets två första decennier förde den nya tidens talan i Sverige,
de författare, hvilka man kan sammanfatta uuder benämningen den
svenska romantiken i vidsträckt mening. Ty liksom Nya Skolan i sina
litterära sträfvanden ansåg sig knyta an vid själfva ungdomskällan, vid
• Carlaålderas oförstörda grund» 3), liksom hela den nya rörelsen för
Geijer var ett utslag af folkets nyvaknande hemkänsla, var dess
återgång till sin barndom, till folksagan och folkvisan, till sin äldre
historia och mytologi *), så hängde de, alla dessa författare, med en
rörande och innerlig kärlek fast vid sina minnen från barndomens
heliga tid. Och detta är ingalunda något tillfälligt, det finns ett
sammanhang mellan denna deras djupa, svärmiska, ja andaktsfulla vördnad för
fiska roman icke n&gon fullt tillförlitlig källa för skaldens ungdomstid,
sär-skildt hvad kronologien angftr.
’) Dödsannons i Norrköpings tidningar för den 1 mars 1817. Det hus.
i hvilket Dahlgrens mor bodde, finnes ännu kvar. (Benäget meddelande af
fröken Carin Eborstein i Norrköping).
*) Erdmann: Eric Gustaf Geijer s. 46.
’) Krönikan s. 115 o. f.
2) Åtterboms prolog i Phosphoros’ första häfte, (1810).
*) Erdmann o. a. a. s. 221.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
