Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvinga dem att sitta orörliga på sina platser, att ta af sig hatten för
honom ute o. s. v. 1).
Men när man väl uppflyttats i mellersta ordningen, var man
befriad från detta tryck, ehuru man å andra sidan ej ännu själf kunde
göra sin myndighet gällande. Först i öfversta ordningen af
gymnasium minus var man herre.
Slet man än ondt under sitt första år vid gymnasiet, så hade
man dock alltid den tillfredsställelsen att betraktas med beundrande
vördnad af trivialskolans alumner, hvilkas skyldighet det var att ta af
sig hatten, när en gymnasist nalkades; och i djäknekvarteren var det
gymnasisten som angaf tonen.
De rikare lärjungarna voro inackorderade hos lärarna eller på
bättre ställen; de öfriga slogo sig tillsammans till kamratlag i billigare
logi. Där Hultin och Dahlgren höstterminen 1805 bodde, funnos icke
mindre än 16 studiosi. De två hade en liten tarfligt möblerad kammare
för två plåtar i terminen (=32 sk. b:co); inkomsten af hyran var
sålunda icke stor, men värdinnan kunde alltid beräkna att få något öfver
på den del af djäknekosten, som lämnades i hennes förvar, den s. k.
inmålningen.
I allmänhet rådde ett godt förhållande mellan värdinnorna och
deras hyresgäster; mången tvist, som kanske i annat fall kommit att
dragas under magisterns domvärjo, afgjordes i all vänskaplighet genom
deras skiljedom s).
Att kamratskapet på grund af den ständiga samvaron skulle blifva
godt är naturligt och framgår äfven af den lifliga brefväxling, som
ofta underhölls mellan de gamla vännerna, sedan de lämnat skolan.
Allt från början måste man vänja sig vid att sköta sig själf och
härigenom utvecklades den tidens skolungdom till goda ekonomer,
hvaraf de hade gagn både vid universitetet och senare. Hur skulle
t. ex. den unge pastorsadjunkten Dahlgren vid Ladugårdslands
församling ha kunnat reda sig med 66 rdr 66 sk. b:co om året jämte den
inkomst hans lilla privatskola gaf honom, helst som han gärna ville
vara med där glädjen rådde och äfven måste sörja för andra, om han
icke redan i skolan lärt sig att hushålla med litet?
Ja, genom att allt från terminens början noga rätta munnen efter
matsäcken var man till och med i stånd att hjälpa fattigare kamrater,
som hvarken hade kost eller kontanter: om t. ex. sju stycken slogo
sig tillsammans och gåfvo en sådan kamrat hvar sin matdag i veckan,
var han ju hjälpt. I nödfall fick han äfven tak öfver hufvudet; till
gengäld för allt detta hade han att uträtta ärenden för rumsinnehafvarna,
men blef nog i allmänhet väl behandlad. Den sedermera såsom re- * *)
’) Jfr om penalismen förhållandena vid gymnasiet i Gäfle under
Btör-re delen af de tre första tiotalen af ISUO-talet. N. I. Tidning 1872 s. 99 & 108.
*) Se skildringen af don enögda värdinnan i krönikan!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
