Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lehnberg, som vid ett tillfälle sett några vittra försök af Dahlgren,
erinrade om, att samma förhållande inträffat med Kellgren i Skara
skola; han bad dem närmare undersöka saken, innan de frånkände
honom all förmåga; man kunde kanske ej så noga veta, hvad som
kunde blifva af den gossen 1).
Själf yttrade han senare om sig vid denna tid, att han slumrade.
Sådan är äfven den bild af honom, som vi få af Hultins skildring.
Det var i slutet af sept. år 1805. Hultin hade nyss inskrifvits i
mellersta ordningen af gymnasium minus; Dahlgren gick i ordningen inunder.
»Hemkommen till kvarteret, träffade jag min blifvande
kammarkamrat, en lång, mager och sömnig figur med namnet Dahlgren, som
då ej ingaf hopp, att han skulle framdeles uppträda som vår störste
humorist; men vi trifdes bra tillsammars, ehuru under hans lugna sömn
jag uteslutande fick sköta kammarens ekonomi och matordning, som
dock ej var omväxlande» !).
Hur länge denna deras dagliga samvaro räckt, kan man ej så noga
veta; höstterminen 1807 bo de emellertid på olika håll.
1 sina Minnen af år 1872 skildrar Hultin honom ytterligare jämte
flera af de kamrater vid gymnasiet, som sedermera utmärkt sig inom
litteraturen och ämbetsmannavärlden, Atterbom, Hedbom, Sondén,
Hedenborg m. fl.
»Jag skulle önska mig sinne för det sublima, då jag nämner
Atterbom. Med utseende af en ljusets ängel lofvade gossen hvad
mannen höll. Hans krior och stilprof afskrefvos och lästes, ehuru mången
ej mäktade följa hans höga flykt. Hans tankar sväfvade i ethem
under glömska af jordiska förhållanden; måhända hägrade redan då för
honom »lycksalighetens ö». Han var den personifierade älskvärdheten
och således för oss helig.
Från det sublima till det löjliga är steget kort och här
framträder min vän och kammarkamrat humoristen Dahlgren, mager, dåsig,
spekulativ» (vill väl säga drömmande?), »liksom i drömmen sökande
Momi mask. Af kamrater ansågs han medelmåttig både till
kunskaper och umgängesgåfvor, men flintan fann oförmodadt sitt stål och gaf
eld, då en första maj några hundfaddrar tillsläppt hvar sin plåt (16 sk.
b:co) för att göra punsch. Att smaka en så profan dryck inom
stadens tullportar var vådligt, ty blef det bekant, fick man anmärkning
för sederna och ansågs nästan vanfrejdad, hvarför lektorshagen utom
väster tull utsågs till offerställe. Vännen Dahlgren fick en lagom flors-
På honom förgäfves användas, bör en sådan rådas att i tid taga sig något
annat lofligt fore, hvilket af Rectore skall gifvas thes föräldrar, förmyndare
eller fränder till känna.
’) Arvidsson o. a. a.; Linder o. a. a. Härom finnes dock ingenting i
Gymnasii memoriæ book, men denna ger upplysningar endast för åren 1806
och 1807.
*) N. I. Tidning 1877 s. 243.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
