Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lugnet lägrade sig kring landtmannens hydda, medborgaren blef fri och
hopen slet sig småningom ur fördomens armar, vildheten försvann och
lasterna flydde vid dygdens annalkande.
De kunna aldrig tillfyllest vörda den försyn, som låtit
upplysningens ljus framtränga äfven till dem. Det är därför deras plikt att
bidraga till dess spridning trots allt motstånd, som kan möta dem, ty
äfven de skola kanske finna tadlarens tunga hvässad för att omintetgöra
det lilla hopp de äga att vinna framgång på vitterhetens bana. Då
upplysningen en gång tillfullo segrat, skola de hafva hunnit höjden af
lycka. Det är deras plikt att söka uppamma nyttiga medlemmar för
staten; det är en vällust att kunna upprätta en villad bror och gjuta
hoppets gnista i hans bröst.
Hänfördt prisar man oskulden, som kan uträtta så mycket inom
vetenskapernas värld.
Det är gifvet, att förbundets medlemmar lägga mycken vikt vid
och hoppas mycket af sin vittra verksamhet. Tonen är ofta
anspråksfull nog; men vid detta må man icke alltför mycket fästa sig. Det är
dock i grund och botten ingenting annat än en vid deras år naturlig
yttring af entusiasmen för deras litterära sträfvanden, det är så att säga
andra sidan af denna.
De ha alltså att sprida upplysningen, denna upplysning, som gör
människan lycksalig, förfinar känslorna och smaken, förädlar hjärtat och
lär oss känna det sanna, ädla och sköna. En upplyst man känner sina
plikter, förstår ätt utöfva dem utan pedanteri, njuter sin största sällhet
inom sitt eget bröst och är i sin ålderdom lika vördnadsvärd som i
ungdomen flitig och hofsam samt i mannaåldern nyttig och verksam.
För den upplyste är ålderdomen lifvets krona, vishetens element och
belöningens tid; från den oupplyste tar den däremot allt, hela hans
inbillade sällhet.
Upplysningen kan emellertid bibringas på olika sätt. Jämför en
moral, framställd utan sammanhang och känsla, saknande förmågan att
begripas och röra, med Vergilii sköna sånger. Hvilken skillnad i
lättheten att förstå och begäret att lära! Då en sak icke gör oss något
nöje, blifva alltid framstegen ganska små; därför bör upplysningen
läras tydligt, klart och med behag; också är poesien, »då den ej är
alltför hög», och vältaligheten de bästa och skönaste medlen för
densammas spridande.
Samfundets ändamål är därför mera speciellt att odla
skaldekonsten och vältaligheten, hvilkas höjd fordrar så mycken öfning,
grann-lagenhet och flit. Hvad som utom naturlig fallenhet kräfves är god
smak, smak och odling o. s. v.
Huru angenämt och nyttigt är det icke att vinna öfning i
talekonsten, denna underbara konst, som kan återskänka den lastfulle åt
dygden och naturen, som i våra sinnen inpräntar religionen, hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>