Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
själf säger han i sitt tal vid Sällskapets för forntida minnen första
sammankomst den 28 maj 1823 *):
»Med rörelse ser jag Er på denna stund framför mig, ty jag
tänker mig själf in i den tid, då jag var vid samma ålder som I och
hörde samma läror från äldre läppar, som 1 nu hört; mitt hjärta brann,
min blick lågade och jag svor vid allt det sköna, heliga och
förträffliga på jorden att med outtröttlig ifver arbeta för detta mänsklighetens
höga mål. Ack, huru ofta kväfves ej sedermera den underbara och
varma ungdomslågan i bröstet i världens tummel, i brödomsorger, nöd
och elände, och vi bedraga världen i dess förhoppningar om oss,
likasom hon genom sina löften besvikit våra egna. —»
Dahlgren hade genom de vittra öfningama i kamratkretsen på
allvar kommit att ägna sig åt poetisk produktion, och under sommaren
och hösten 1809 syntes två dikter af honom i tryck. De finnas
intagna i Norrköpings tidningar n:ris 60 (29 juli) och 80 (7 okt.). Båda
dikterna äro obetydliga och till formen knaggliga, stå under Cyntia och
visa, hurusom Dahlgren ännu är alldeles oberörd af de nya
riktningarna inom poesien.
Den ena dikten besjunger freden mellan Sverige och Ryssland:
den bringar en hyllning åt Carl XIII 2), manar till enighet och ger
uttryck åt skaldens fasta förtröstan att »Göthers gamla ätt» alltid skall
lefva i frihet på sina förfäders jord. »O, blygens ej att hämma uslas
tårar!» utbrister han här betecknande nog för tiden med dess
lidner-ska tårsalighet».
Den andra dikten, en hyllningsdikt »till C. T. på dess namnsdag»,
— C. T. är en »öm okänd 8) flicka» — är möjligen densamma, som
omtalas i Krönikans första kapitel och ger uppslaget till den
kärlekshistoria Dahlgren där så intagande och trefligt berättar. Denna skulle så-
’) Sällskapets för vitterhet och häfd arkiv, Linköping.
*) Auroristerna voro däremot ingalunda nöjda med Carl XIII; de
beklagade tvärtom samtlige med undantag af Elgström Gustaf Adolfs
afsätt-ning. Anledningen till deras höga tanke om denne senare var, att han
vägat trotsa den afskydde Napoleon.
’) Att skrifva dikter till okända, om hvilka man ej hade annan
kunskap än den andras berättelser eller något porträtt kunnat gifva, synes
synnerligen hafva tilltalat Nya Skolans ämnessvenner. Se Atterboms Elegi till
Sophie, Hedboms dikt "Till den okända" frän hans mognare är o. s. v.
Längre fram inleder Dahlgren ofta på samma sätt korrespondens med
“okända". Äfven von Brinckmann, den af tysk klassicism påverkade,
diktade till okända huldgudinnors ära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
