Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dran på »mytiskhet» finna vi ett utmärkande drag i den nya skolans
poetik, hvarom mera sedan: man trodde sig helt enkelt kunna skapa
myter utan att bry sig om, huruvida någon folklig uppfattning låg till
grund eller ej. Denna åsikt delades äfven af flere bland de s. k. göterna:
jfr slutstrofen i Geijers Den siste skalden och vidare Afzelius Neckens
polska.
Talet om den förvekligade samtiden och hänsyftningen på
samtida politiska förhållanden och personligheter (kronprinsen Karl Johan)
har stycket gemensamt med den götiska poesien (Geijer, Tegnér), men
äfven för fosforismen är detta ej främmande.
Alltså, äfven i dessa två dikter möta vi det dubbla inflytandet
från fosforismen och den mera fosterländskt stämda romantiken. Som
synes är inverkan från den senare särskildt stark i Kämpen i
Nordan-skog, där en massa götiska uttryck förekomma. För öfrigt erinrar den
konsekventa naturpersonifikationen något om Lings halsstarrighet i
poetiska saker J). Men formellt sedt synes Atterboms Invigning *) ha
varit förebilden för båda dikterna. För öfrigt finnas i dem smärre
reminiscenser från detta stycke och från andra fosforistiska produkter. Det
i Sköldmön i Sunnanskog förekommande styriold hade af
Hammarsköld upptagits ur Stjemhjelm och sedan användts af Sondén. Men
äfven göterna gjorde ju flitiga lån ur den äldre litteraturen.
I dessa båda alster möta vi för första gången den lättlöpande,
ofta klangfulla dahlgrenska versen B).
Ännu i början af vårterminen 1813 är Dahlgren kvar i Upsala4).
Men snart måste han åter gripa till det gamla konditionerandet: i maj
finna vi honom nämligen såsom informator hos en Malmerfelt, väl
stallmästaren kaptenen i armén Nils Mauritz Malmerfelt (död 1815), som
bodde på österby, ett frälsesäteri i Uppland nära Mälaren 5). Som denne
år 1811 var beridare vid Kungsör, är det möjligt, att Dahlgren, redan
då han härifrån skref det förut nämnda brefvet till Sondén, varit
anställd hos denna familj. Han synes ej hafva trifts här, och det är ej
otroligt, att något af erfarenheterna från denna tid sedermera användts
för skildringen af Nahums kondition i Krönikan.
Då Österby ligger så nära Upsala, är det sannolikt, att Dahlgren
gjort en och annan påhälsning där under denna termin 6).
Ofta hafva framhållits den oegennyttiga, offervilliga entusiasm för
den heliga sakens framgång och den varma, hjälpsamma kamratanda,
*) Jfr personifikationen af Finland (Aura) i Gylfe!
J) Fosforos sept.-httftc 1810 s. 141.
*) De äro omtryckta i S. A. 1817—48 I, 177 och 179.
*) Tabellboken!
5) Palmblad till Hammarsköld 11 maj s. ft., H:s brefv. K. B.
•) Att döma af Palmblads bref till Hammarsköld af den ”/, d. å.,
befann sig Dahlgren d4 i Upsala för att fft besked om en annan kondition,
som hans fosforistvlinner ville skaffa honom. H:s brefv. K. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
