Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sikt otn tidens klenhet och Wallmark fruktade tydligen, att de
uppfostrades till polyfemisteri och fosforism och vandes att rikta sitt klander
mot framstående författare. Han fordrade full publicitet och förmodade,
att andra hemliga stadgar funnos än de utgifna. Härpå svarade
förbundets styrelse, att detsamma alltid varit öppet för alla, som velat
deltaga i dess sysselsättningar. Enda villkoret för inträde hade varit
god frejd. Offentliga examina med de yngre hade hållits, hvarvid
flere af föräldrame och åtskilliga andra aktningsvärda män varit
närvarande. Det hade äfven alltid uttryckligen varit tillåtet hvarje inträdande
yngling att meddela sina föräldrar allt som förefallit. Hvar och en,
som ville, kunde när som helst få se förbundets alla protokoll och
handlingar *).
Fullt så offentlig, som styrelsen här låter påskina, var nog
Man-hemsförbundets verksamhet icke. Åtminstone måste de, som ville
inträda i upsalafilialen, lofva att »tyst hålla, hvad enligt
Manhemsför-bundets lagar bör förtigas».
För öfrigt framhöll styrelsen, att den ej hade med själfva
hufvud-skriften att göra, då denna ej utgifvits af densamma utan af författaren
själf, hvilken alltså försvaret ålåge. Almqvist framträdde följande år
med en antikritik, »en adress» till allmänheten, daterad den 1 februari:
han hade utsändt sitt arbete såsom en vink. Det hade efter dess
utkomst varit hans nöje att betrakta allmänhetens fysionomi. Ryckningarna
i denna, framkallade dels af nöje, dels af förargelse, hade lärt honom,
hvar han hade publiken. Tills vidare ämnade han fortsätta denna
lärorika betraktelse, »någonting vidare vågar kanske framdeles visa sig» —
stt löfte om artiklame i Hermes (1821) och väl äfven Amorina (1822).
Det myckna, som bruste i hans förslag, lofvar han i framtiden söka
utförligare förklara och så småningom fylla.
Af nya skolans organ mottogs däremot Almqvists förslag med
itor förtjusning *); man såg däri ett frö till en revolution af den
mänsk-iga uppfostran i allmänhet. Man antog det vara afsikten med
arbe-ets utgifvande, att de ynglingar, som läste det, i sitt inre skulle
ge-lomgå den uppfostran, som annars fordrar allmänna inrättningar för
itt kunna verkställas. I jämförelse med detta geniala arbete vore
stadgeförslaget af 1817 välmenande men ytterst obetydligt och idéfattigt;
let förefölle, som om förbundet, då det utgaf de båda planerna i
sam-na bok — Manhemsförbundet var, såsom ofvan nämndt, ej utgifvaren
itan Almqvist — med själfberöm velat yttra: »vi hafva väl nu blott
*) Allmänna journalen 1821 10 febr.
’) Nya Extra Posten 1820 n:r 98 och 1821 n:ris 4, 5, 7, den senare recen-
tionen af–––g (Cnattingius?) samt Svensk Litteraturtidning 1821. Samma
örtjusning möter oss äfven i Nya skolans brefväxling (Euphrosyne till
Hamnarsköld % 1821 och den eliest så nyktre Palmblad till densamme 1820,
ELs brefv. K. B.) Palmblad säger sig näst Geijers bok om Thorild ej pä
änge läst något dylikt på svenska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
