Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inför den kallsinniga sköna. En annan gång utströr han
»Söndags-granris på Dygdädla Demoiselle Sophia Dahlmans namnsdag den 15
majus 1817 af Måns Månson eller katten i stöflor, en ömkelig comoedia,
dock på slutet en lustig tragoedia; sjunges efter sin egen tokroliga
melodi eller ’klippingshandskar, röda skor». Gratulationen fastbands vid
svansen af en katt, som insläpptes i mamsellens kammare.
Vid alla födelsedagar är han själfskrifven talare. Ån talar han
»under bordet på hofpredikanten Afzelii födelsedag», än uppvaktar han
dennes fru med en dramatisk produkt på tyska i fem akter (1818) —
personalen utgöres af lärame vid skolan och familjen Afzeiius —, än
höjer han på källaren Hamburg sitt glas för Rask på dennes födelsedag o. s. v.
På alla sätt söker han bidraga till den sällskapliga trefnaden. I
ett imiteradt tidningsnummer skämtar han godmodigt med tidens press
och de långrandiga memorialen på Riddarhuset x); och i dec. 1818,
samma år som han lämnade Afzelii skola, exponerar han en samling
af tio konststycken, »utställd till åskådning i f. d. Hasselqvistska huset
på Lundtmakaregatan» *). Här är skämt och allvar, uppsluppen yra
och sentimentalitet blandade om hvartannat. Skämtet med kamraterna
är merendels godmodigt oförargligt och dock träffande. Hedbom t. ex.
framföres trånande och längtande hädan, ehuru han återfunnit sin
förlorade sångmö och vunnit sin flickas hand. Ja, skalden drar sig icke
för att rycka in sin egen kyrkoherde och den ceremoniöse Leopold i
dansen. Med denne senare gjorde Dahlgren vid denna tid bekantskap.
Hösten 1817 hade den gamla skolans främste man inflyttat i
Ladugårdslands kyrkoherdeboställe, och akademismens »Faros» och den unge
adepten af den nya skolan bodde sålunda under samma tak, i fredlig
och gemytlig samvaro till en början. Dahlgren ansåg det vara sin
skyldighet att uppvakta den gamle herm och mottogs på dennes vanliga
sirligt artiga och förekommande sätt. Men umgänget varade icke länge.
Hammarsköld hade år 1817 öfversatt Molbechs Kort öfversikt af de
särskildta epokerna i svenska nationallitteraturens historia, och Dahlgren
hade åtagit sig att läsa korrekturet. En gång under hans frånvaro
anlände ett korrektur, som lämnades åt Leopolds jungfru, hvilken bar in
det till sin husbonde. »Det kunde vara intressant att se, hvad min vän
Dahlgren har för ett litterärt arbete för sig», sade Leopold och
öppnade korrekturet. Arket innehöll olyckligtvis ett bittert klander mot
Svenska akademien och Leopold. Följande dagen infann sig Dahlgren
hos denne och upplyste om sanna förhållandet. Leopold smålog blott,
men umgänget upphörde 8). *)
*) Det är det bekanta originalet Tham på Dagsnäs, som skämtet
gäller. Med denne hade Manhemsfor bundet 1815 satt sig i förbindelse. Ahnfelt
Bellmanska sällskapets handlingar s. 38.
’) Samtidigt hölls verkligen en konstutställning i Stockholm.
’) Arvidsson o. a. a. XIL Huru djupt Molbechs skarpa omdöme
smärtade Leopold, ser man af hans bref till \\ allmark den 3 dec. 1817. Lj. S. V.
H. V, 229.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
