Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ån på vattnet skriften står,
lika fager år från år,
kärlek dock blott mäktig är
läsa hvad den innebär.
Naturens hemligheter uppenbara sig för kärleken och skalden!
Dikten verkar tilltalande; den är en lyriskt koncentrerad hyllning
åt naturen och kärleken, och anslaget så änkelt hållet, att den närmar
sig visan.
En äkta visa är den lilla Önskan, som äfven den skulle kunna
räknas till denna naturmytiska grupp. Den är melodisk i tonen och
har ett förträffligt anslag-, den förebådar vidare den kommande
vislyrikern, som här ger uttryck åt den beklämning, som brukade gripa
hans känsliga sinne, när sommaren tagit afsked och den kalla årstiden
ryckte in.
Kall och liflös hvilar naturen. Då ger skalden uttryck åt denna
önskan:
Fick jag som en svala vara,
sätta mig på vassens strå,
fick med sommarns slut nedfara
uti hafvets böljor blå!
Huru ljuft vid vindens gång,
sjunga få sin afskedssång!
Eller fick som svan jag fara,
när som sommarns fröjd är slut,
bort, där rosor blomstra klara,
långt med solen söderut
och i drufvans blida skygd
skåda där min boning bygd!
Här klingar för första gången, ehuru stilla och försagdt, en
backa-nalisk ton i Dahlgrens sång.
Men skaldens önskningar äro fåfänga: han är bunden vid norden
såsom en fågel i sin bur. En tröst har han emellertid, den att blicka
mot himlen, dit sommarn flyttat med sina blommor — stjärnorna.
Klara lysa ju dessa i höst- och vinternätter; de hafva liksom fått låna
den glans, som svunnit från jordens blomsterfält.
Blomstertid i himmelen,
kom till jorden snart igen! *) * I
’) Jfr Calderons sonett Stjärnorna, öfversatt af Atterbom (Fosforos
1810, 272):
I födseln och i öden blomstrens bröder,
de lefva själfva blott en blomstertrftnad.
De äro nattens blommor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
