Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Morgondagen bortsopar hvad som gårdagen samlade (ibi).
Har du någonsin sett natten besegra dagen? (Sagan).
Tiden plöjer fåror i den gamles panna; sjukdomar plöja pannan.
Ljufva minnen smeka naturens kind (Jordens bön).
Hvar trogen bön banar sig väg till himlen (Den nye Hercules).
En evig njutning tänder sig för din själ (Den nye Hercules).
Tusen nöjen bjuda dig sin mättnad (ibi.). Denna personifikation
sker i allmänhet, något som ju är det enda poetiskt riktiga, genom
något attribut eller predikat, som så att säga sätter det abstrakta i
verksamhet. Stundom sättes det abstrakta begreppet utan vidare i stället
för något konkret:
Jag vill trotsa själfva afgrunden (=- alla afundsjuka människor,
hvem helst det vara må) att uppvisa någon oren afsikt i min handling
(Aurora).
Troheten ( -= månen såsom bild af den trogna kärleken) skimrar
ur molnenas rand (Morgon och Afton) x).
Tjusningen följde de båda syskonen:
Kom dem från jorden på dofter till möte,
hvälfde omkring dem sin himmel så blå.
Stundom sväller personifikationen ut till en längre beskrifning:.
t. ex. dikten Saknaden och målningen af hämdens förfärlige ande
i Aurora.
Från denna personifikation till de natur- och andra gudomligheter,
som förekomma, är ej steget långt. Denna Dahlgrens gudavärld är
redan nu ganska brokig:
Nornan hinner oss med sin glafven (Sagan).
Pluto bjuder oss sina gåfvor (Den nye Hercules).
Amors ljufva nöjen besjungas flerstädes; och kärleksguden kryssar
kring fru Lustas gördel.
Bacchus lyser i all sin gloria.
Barmens snö med Cypris täflan bjuder (Porträttet). — Härtill komma
de väsen, som befolka naturens brokiga värld.
Den kärliga våren hejdar sin fart för att bortsmeka några lyckliga
stunder hos Sköldmön i Sunnanskog, medan solguden dansar; Zephyr
griper in i människornas värld, och sefiren fläktar s); sjögudar uppträda
och mörka andar komma farande ur vattnets djup; sirener gunga på
hafvet; Flora vandrar på den blomsterhöljda stigen och har samlat all
sin prakt på ett ställe för att vinna herdinnans bifall; Echo svarar på
’) Jfr Atterboms Fromheten (- den fromme) vaknar på kojans halm
(Christi uppståndelse) samt framförallt samma skalds Förgätmigej (strofen
om Troheten).
2) Dahlgren uttalar äfven Sfffir.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
