Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
scener, tvärstreck och eldgnistor, framskjutna mellan goda vänner,
klingande glas, klappande hjärtan och rykande, fraggande, blixtrande
punschvågor.
Här finna vi ju redan flera anspelningar på Polyfems bittra skämt
med motståndarna; man kan också med rätta säga, att det är denna
tidnings anda, som lefver upp vid slutscenerna af striden mellan gamla
och nya skolan.
Apollo har frälsat Hedbom från hans skolträldom och för
honom på sin gyllene char Atterbom till mötes, som kommer dragande
öfver Eystrasalt åtföljd af Schelling, Tieck, Jean Paul m. fl. Sedan
Hedbom och Atterbom omfamnat hvarandra, ger den förre en målning
af det litterära tillståndet i Sverige. Det behöfdes någon, som med
sin staf rörde om i det stillastående vattnet, som väckte de sofvande
sinnena, som högge in i hopen med sitt tveeggade svärd, och denne
vore Atterbom. De gamla vännerna skulle nu åter resa sig till hans
hjälp och nya skulle strömma till. Ryktet hade gått före honom och
man väntade af honom någonting kraftigt: allas öron vore spända, allas
hjärtan klappade. Nu vore det hans tid att stämma sin harpa och tala
till det svenska folket. Och vid afskedet riktar äfven Schelling och
Tieck manande ord till »Sveriges svan». Han borde komma ihåg, hvad
vår mästare sagt: Den som mycket gifvet är, af honom skall ock mycket
varda utkrafdt, och borde skilja smickrande vänner från de sanna,
endast tro hälften af vännernas beröm och tredjedelen af fiendernas tadel.
Under tiden arbeta den akademiska smakens män under Nestors
(von Rosensteins) ledning på en till hälften färdig lerbyggnad, alla i
förkläden och uppkammade tupéer.
Nestor sjunger under trampningen:
Ådel möda, ljuflig lott!
Ej med händerna man blott
kan förmå att göra godt
och med näfven;
foten äfven
gagna kan med dygders mått.
Inne i byggnaden på en stång hänger smakens stångpiska hållande
26 karat; den är försedd med en svinborste, stel och sträf i ändan och
omlindad med alexandrinska band. Buren i en portschäs kommer
Po-lyhistrio tillstädes för att inspektera; han hoppas, att den under arbete
varande byggnaden, en helgedom rest af smakens hand, skall
tillintetgöra alla vidare angrepp från jättames (Nya skolans) sida och manar
de sina till mod och uthållighet i ett tal, hvari hans såväl prosaiska
som poetiska stil parodieras: Hvilket ädelt sinnesnöje! Fortfarom i
nyttans värf! Bry tom mödans skal! Afhållom de ljungande falanger!
Fallom ej trapporna upp och ned, sjunkne och bärgade. Ståm faste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
