Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Opoetisk kalender för poetiskt folk”.
Att den under stridens första år i hufvudsak så eniga
fosforist-kretsen, då det började lida mot dess slut, sprängdes, har redan
framhållits af Fryxell i hans Bidrag till Sveriges Litteraturhistoria 1).
Denna splittring är i själfva verket ganska naturlig. Fosforismens
kärntrupp hade ju kommit från två håll: från Auroraförbundet (Atterbom
och Palmblad) och det äldre Vitterhetens vänner (Hammarsköld och
Livijn) * 2). Under stridens gång hade den yngre delen af hären, emedan
den bland sig räknade skolans främste skald, Atterbom, kommit att
spela den främsta rollen och ville bibehålla ett förmynderskap, som de
äldre litteratörerna, särskildt den om sin själfständighet ömtålige Livijn,
ej ville böja sig under. Härtill kom äfven olika politisk uppfattning.
De yngre medlemmarna af Nya skolan slöto sig än till upsala-, än till
stockholmskretsen; men medan den förra, som allt mer och mer kom
att stödja sig på Oeijer, endast kunde påräkna några yngre litteratörer
af mindre betydelse, t. ex. von Zeipel, fylkade sig Dahlgren, Sondén
och slutligen äfven Euphrosyne kring Hammarsköld och Livijn, hvilka
senare dock ej heller kunde draga fullt jämnt. Till denna krets är den
mera isolerade Almqvist närmast att räkna på grund af sin i politiska
frågor mera frisinnade läggning och sin antipati mot
Atterbomimitatö-rernas klingklang- och trånadspoesi. Dessutom var han ännu ej
närmare bekant med upsalafosforisterna. Ännu den 19 dec. 1820 kände
t. ex. Palmblad honom ej personligen 3).
I början af år 1821 ägde denna krets ett organ i den af
boktryckaren Johan Imnelius utgifna Nya Extraposten. Hammarsköld var
’) V, 26—27. Norlings invändningar (Nya skolan bedömd i
litteraturhistorien 1880) häremot ha löga att betyda. Han påstår bl. a., att andra delen
af Markalls sömnlösa nätter utkommit efter Opoetiska kalenderns första
årgång. Men det var ju i verkligheten tvärtom.
’) Atterbom inträdde ju äfven i Vitterhetens vänner, men först 1805,
då det befann sig på upphällningen.
3) P. till Hammarsköld 19 dec.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
