Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyttårsklokken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyttårsklokken 115
Simen var ikke god for å svare med en gang.
Han kunde ikke finne ord. Men de vannblå
øinene hans Simen de strålte som stjerner.
Og gårdsgutten blev rent fælen, for Simen blev
så lys i ansiktet, at det rent skinnet som av et
underlig lys.
Skulde han få komme i kirke en gang til!
Simen var jo i helgedrakten sin. Skjerfet knyt-
tet han to ganger rundt halsen. Skinnluen trakk
han over ørene og den gamle, slitte frakken kom
på i en fart og utenpå den pelsen hans Lars.
Så bar det avsted ned gjennem lien.
Folk på landeveien spratt tilside, for Borken
langet ut — — tro — hvem det var som satt opi?
Det var nok de i kirken som undredes på, hvad
det var for en gammel mann som sang så høit og
inderlig med slik dirrende, skurrende røst.
Simen hadde hatt en uforglemmelig dag — både
i kirken og på Haugen. Tror du ikke han blev
plassert ved siden av Lars ved det store, fine spise=
bordet, og han var blitt traktert både med fiske-
pudding og ribbenstek og meget annet godt.
Og slikt kaffebord som de hadde i storstuen med
«fattigmann» og «gode råd» i toppfulle vaser!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
