Om dammet och de deri befintliga lägre organismernas betydelse för uppkomsten af smittosamma sjukdomar och jäsningsprocesser. / 17 (1872) Author: Alrik Törnblom - Tema: Medicine Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bild 2. Till venster på teckningen har man ett platinarör som kan glödgas genom antändning af 7 i rad stående gaslågor. På midten afkyles röret. Till höger kolfven som innehåller försöksvätskan.

den stå i vanlig rumvärme, den håller sig
oförändrad huru länge som helst, hvilket man kan finna
deraf, att den icke grumlas, ty grumling är alltid
första tecknet till en inträffande förskämning. Samma
slags vätska, kokad på samma sätt och lemnad i
beröring med oglödgad, vanlig luft fyller sig vid
30 graders värme inom två dagar med vibrioner. Jag
har redan nämnt, att mjölk visat olika förhållande
mot andra vätskor. Om man upprepar ofvannämnda
försök med mjölk, så undergår hon förskämning, och
vibrioner bildas i henne, men inga mögelsvampar.
Pasteur visade, att om man endast upphettar
mjölken några grader öfver kokpunkten, hvilket lätt kan
ske derigenom, att man sätter vätskan under högre
tryck än den vanliga atmosferens, så förhåller sig
mjölken lika med andra vätskor. En kokning vid
omkring 110° Celsius är tillräcklig. Man skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>