Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig om någon, drog han alltid i tankarna av väl
hälften av hennes starka ord.
Nu lät han henne prata, tills hon var utpumpad,
och sade sedan:
»Om I vill anförtro er åt mig, Sigbrit, så kunde
jag kanske hjälpa er som jag har hjälpt er förr. Vad
har denne Hermann för makt över eder?»
Sigbrit såg misstroget på honom och dröjde med
svaret. Så kom det oemotståndligt.
»Han äger den makten, att han har ett papper,
enligt vilket han kan avfordra mig en summa, som
är större än jag någonsin kommer att äga», sade hon.
»Nå», sade Jörgen Hansen. »Är skulden så stor,
att den aldrig kan betalas, så finns det väl råd för
det också.»
»Nej», svarade Sigbrit. »Vart jag kommer,
kommer han efter och slår sig ned hos mig och suger
ut mig och förstör allt jag har förtjänat. En spelare
är han och en svirare och en liderlig karl och därtill
oduglig till allt arbete. Jag hade fått hälsningar med
en holländsk Bergensfarare, att han satt i förvar i
tornet i Lier för sina streck och jag trodde, att jag
var befriad från honom. Nu ha de således släppt
honom lös och han har funnit mig, så att jag måste fly
från staden. Där han är, kan jag inte vara.»
»Ja, det är illa», sade Jörgen Hansen
eftersinnande. »Men eder andre broder, Dionysius, är han
också av samma skrot och korn?»
»Nej», sade Sigbrit. »Han är ett fä och en narr.
Han har en gång i tiden varit apotekare och rotade
i sina krukor och var lycklig med det, tills Hermann
förstörde alltsammans för honom liksom för mig. Nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
