Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Andra boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då satte sig de unga litet avsides och talade
sakta om, vad som väl kunde ha händt henne, som
hade försvunnit från dem.
*
TIONDE KAPITLET.
Mor och dotter.
Solen var redan uppe, om också dess första
strålar ännu inte hade nått över fjälltopparna ända ned till
staden, när Dyveke stod framför sin moders bod.
Hon hade gröna lövkvistar i handen och fäste
dem över dörrkarmen, som det var skick och bruk på
midsommardagen. Hon tog ett steg tillbaka för att
se, hur de sutto, tog sedan med båda händerna en
blomsterkrans, som hon bar på huvudet, och hängde
upp den i lövet.
Sedan lade hon handen på dörrklinkan och
ämnade gå in, men betänkte sig, satte sig på tröskeln
och såg över hamnen, där Tyskbryggan låg på
andra sidan, och utanför den Kungsgården med sina
starka murar.
Kinderna brände och ögonen lyste och hon frös
och svepte kjolen tätt omkring benen.
Morgonvinden kom från sjön och fläktade om i hennes hår.
Hon strök det in under hättan, tog sedan av den
och lät den friska brisen svalka sitt huvud.
I ett tag hoppade hon ut på gatan och vände sig
om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 19:09:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dandrott/1/0092.html