Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Det må nu vara som I säger, Sigbrit. Och jag
medger ytterligare, att kungsgården här, där I bor,
och det underhåll I får, är ringa vederlag för den hjälp
att styra mina riken I ger mig, för att nu inte tala om
Dyvekes älskog, som jag inte köpt för guld och som
inte håller kan uppvägas med allt det guld, som finns
i mina land och riken. Men vad i alla helgons namn
vill I då vinna för egen räkning? I har ofta varit enig
med mig, då jag misstrodde någons storsinthet eller
oegennytta. Mången gång ha våra blickar mötts, och
vi ha smålett, då vi funnit den verkliga orsaken till
den storsintes handlingssätt. Nu misstror jag er. Hör
I? Vad vill I med mig? Vad ligger bakom? Gör nu
reda för er, om I kan!»
Sigbrit lutade sig tillbaka i stolen och såg på
kungen med halvslutna ögon. Det svävade ett hånfullt
leende kring hennes mun och hon gjorde sig knappt
besvär att dölja en gäspning.
»Mallert», sade hon blott.
»Vad är det I säger?» frågade kungen.
»A, det är bara ett holländskt ord, som slapp ur
mig.»
»Och vad betyder detta holländska ord?
»Det skall ers nåde inte fråga mig om», sade
Sigbrit med ett leende. »Det är något vi brukade säga
åt varann som barn och det kom för mig just nu.»
»Vad betyder ordet ?»
Han var ond, det såg Sigbrit. Ådrorna i hans
panna svällde, ögonen voro blodsprängda.
Händerna lågo knutna på hans knän och läpparna darrade.
Men hon smålog lika lugnt och hånfullt. »Det
betyder ungefär detsamma som dumhuvud», sade hon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
