Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Jag vet inte, vad det är för ett ord, eders nåde
menar», sade hon och gjorde en djup nigning.
Hon gick tillbaka till sin kammare. Hon hade
glömt bort sin systerson i skåpet, tills ett
förskräckligt buller därifrån erinrade henne om hans närvaro.
»Jag håller på att kvävas», sade han. »Om det hade
dröjt litet längre, så hade jag måst ge mig tillkänna
eller dö.»
Sigbrit såg på honom med ohöljt misshag.
»Moster», utbrast han hänförd, »vad I ändå är för
en kvinna. Jag skall aldrig glömma, vad jag har
upplevat i dag.»
»Om du någonsin kommer ihåg det, så skall jag
laga, att du blir hängd i högsta galgen i riket»,
svarade Sigbrit. »Och nu fort härifrån med dig.»
Didrik Slaghök gick. Men i dörren stannade han
och lyssnade. Det hördes hästtramp på gården.
»Konungen kommer tillbaka», ropade han
skräckslagen.
I samma ögonblick var han i skåpet igen, och
Sigbrit stängde och låste igen efter honom. Därpå
satte hon sig i stolen och såg mot dörren, undrande
varför hans nåde kom tillbaka.
Men den som trädde in var inte hans nåde själv,
fastän det var en av hans främste män.
Sigbrit Willums kände genast igen honom, ehuru
hon aldrig hade sett honom förut. Men hon hade hört
mycket talas om herr Mogens Gjöe, som gällde för att
vara den rikaste adelsmannen i Danmark och tillika den
klokaste. Hon bildade sig alltid av vad hon hörde
och frågade sig till en bestämd uppfattning av de
män, som hon måste räkna med och den slog sällan fel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
