Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att fordra Dyvekes avlägsnande, hotade henne till livet.
Sigismund von Herberstein sade till vem som ville
höra på, att om inte kungen själv skickade bort
Dyveke, så skulle han nog hitta på någon, som redde
upp saken. Det kan I också lita på, moster, att
de höga herrarna inte en dag upphöra att fundera på
att göra eder något ondt. Rolandine Wille och
Maximilian äro de enda av burgunderna, som stannat kvar.
Säkerligen äro de i de missnöjda herrarnas sold. Göm
krucifixet! Ingen vet, vilken nytta I kan ha av det
en dag, då I har lyckan att kunna avslöja deras
ränker.»
»Jag är så innerligt trött på dessa ränker», sade
Sigbrit. »Om hans nåde visade sin drottning den
hänsyn han är skyldig henne, så skulle allt vara bra. Jag
har nog att göra med att kämpa mot den högmodiga
adeln, som sätter sig emot konungens och mina
planer. Jag skulle ge allt vad jag äger, om jag kunde bli
befriad från vad som kommer från det burgundiska
hovet.»
»Det bleve I, moster, om I kunde gifta bort
Dyveke med Torben Oxe», sade Didrik.
Sigbrit såg bestört på honom.
»Vad vet du om det, pojke? Har du satt spioner
på mig?»
»Jag lär blott en smula av edra konster», sade
Didrik och gnuggade händerna. »Det är en farlig plan,
moster, och där kan I lätt bränna fingrarna. Ingen
i hela världen kan skilja konungen från Dyveke, ty hon
är honom lika kär i dag som någonsin. I måste också
förstå, att när de sikta på Dyveke, så är det eder de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
