Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1513. Det förefaller mig underligt, att du i fyra år gått
med den utan att begagna dig av den.»
»Jag kommer, när min tid kommer», sade Didrik.
»Jag tror dig inte, lille systerson», sade Sigbrit
Willums. »Detta dokument har sannerligen kliat i
fingrarna på dig så pass, att du sökt utnyttja det
redan när du fick det. Du har således talat med hans
nåde om det och inte med mig. Inte heller har hans
nåde berättat saken för mig. Därom skall jag
emellertid skaffa mig upplysning, när kungen kommer hem.
Sannerligen kunde det inte roa mig att veta, om du
går bakom Sigbrits rygg och till och med förmår kungen,
att följa dig på den vägen.»
Didrik Slaghök skrattade och gnuggade händerna.
»Se, hur jag stiger i eder aktning, moster», sade
han. »Det blir en stolt dag för mig, när jag sitter
som ärkebiskop i Lund och Sigbrit Willums inger en
ansöken om något. »
»Då skall jag först inge ansökan om att få tillbaka
de sju daler, du fortfarande skamligt undanhåller mig»,
sade Sigbrit.
»Dem skall I genast få, moster», sade Didrik.
Han räknade upp pengarna på bordet, som stod
mellan dem, men han ångrade sig med detsamma och
lade sin hand över dem.
»Om I inte hellre vill vänta, tills jag kan uträtta
mera för eder på samma gång.»
Sigbrit sköt undan hans hand och tog pengarna.
Hon undersökte dem noga och kasserade den ena
dalern såsom för knappt klippt, så att han måste rycka
fram med en ny. Så gick han med många
försäkringar om sin vänskap och följd av Sigbrits växande misstro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
