Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Nu kysste konungen dig», sade han och skrattade,
när hon hoppade ned igen.
»Förlåt, eders nåde», sade Ellen Marsvin, »men
Kirstine är för stor för dylikt skämt.»
»Nåja», sade konungen och skrattade, »ju större
hon är, desto bättre tycks mig skämtet.»
Alla hans män skrattade. Fru Ellen log tvunget,
och Kirstine sprang till frustugan.
»Abelone», viskade hon andlöst och drog henne
avsides i ett hörn. »Såg du, att konungen kysste
mig?»
»Det såg hela gården», svarade Abelone.
»Smakade kyssen bra?»
»Ack, vilken vacker karl hans nåde är», sade
Kirstine Munk.
»Du är också vacker, min pulla», sade Abelone.
»Vore jag hans nåde, läte jag det inte stanna vid denna
enda kyss.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
