Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Då måste hon kunna mer än sitt fadervår», sade
Birgitte.
»Man påstår det», sade Abelone. »Många kalla
henne också för häxa och anse henne mogen för
bålet. Är du rädd Birgitte, så håll dig från henne, och
låt armbandet vara, där det är.»
»Vad heter hon?» frågade Birgitte.
Abelone såg sig omkring, om det var någon
obehörig närvarande, och Kirstine och alla jungfrurna
trängde sig omkring henne.
»Hon heter Birthe», sade Abelone, »och bor vid
rackarplatsen rakt fram genom Västerport.»
De talade ännu en stund om saken. Birgitte visste
inte, vad hon skulle göra. Det var farligt att ha att
göra med trollpackor. Mången brändes i dessa tider
på bål som häxa, och konungen hade ord om sig att
vara sträng i det avseendet.
När tiden närmade sig, att Birgitte och hennes
husbonde skulle rida tillbaka till staden, tog Kirstine
Munk henne avsides och bad, att hon skulle taga henne
med sig, om hon ginge till Birthe.
»Jag tror, I är galen, jungfru Kirsten», sade
Birgitte.
»Jag har något att fråga henne om för min egen
räkning», sade Kirstine. »Om I gör mig till viljes
i denna sak, så skall jag återgälda det en annan gång,
när jag kan.»
Birgitte Lauridsdotter tänkte över saken. Om något
skulle hända, skulle det inte vara illa för henne,
om hon kunde få jungfru Kirstine och därigenom också
fru Ellen indragen i saken. Därför beslöt hon bedja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
