Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kirstine knot händerna och hoppade ned från
bordet.
»Jag vill inte skickas bort som ett styggt barn», sade
hon och stampade i marken. »För tre dagar sedan
fyllde jag. sjutton år... hjälp mig, Abelone, så att jag
kan stanna på gården och få se konungen.»
»Kyssa honom vill du, min lilla pulla», sade
Abelone. »Och vad det anbelangar, så är han en vacker
karl att se på. Men jag vill inte riskera min makliga
tjänst för att hjälpa dig. Kom nu och låt oss gå upp.»
»Jag gör det inte», sade Kirstine bestämt. »Nu
springer jag ut på fälten. Abelone, om du tiger, så skall
jag en gång gengälda dig det, när jag kommer i
min härlighet.»
I ett enda hopp var hon borta, bröt sig igenom
trädgårdens stängsel och sprang ut på gärdet.
Ögonblicket efteråt stod Ellen Marsvin under lindarna.
»Var inte Kirstine här?» frågade hon.
»Nej», svarade Abelone, »jag har inte sett henne.
Men varför är I så hård mot er egen dotter, fru Ellen?
Jag minns nog, när I själv var sjutton år. Då var
I sannerligen inte rädd för karlar och hade en friare
på var finger.»
»Om Kirstine har någon friare, så kommer han
väl först till mig», sade Ellen Marsvin. »En ung
jungfru är ett skröpligt käril. Om det en gång är förlorat
och går sönder, så kan det inte mera helas.»
Därmed gick hon upp till gården. Abelone
stultade efter henne.
Thomas Null stod i dörren och skrattade.
»I springer som om I vaktade edert lamm för
vargen, fru Ellen», sade han. »Men denna gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
