Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
midt emot sin värdinna och kastade hatten på bordet,
som stod emellan dem.
»En vacker morgon Ellen», sade han. »Har du
sovit godt?»
»Bättre än eders nåde, tänker jag», svarade hon,
»alldenstund jag sovit ensam och med godt samvete, då
jag inte svikit ett förtroende, som visats mig.»
»Ja, nu återstår det oss båda», sade konungen, »då
I således vet, att jungfru Kirstine varit hos mig på
min kammare i natt. Om Gud vill, skall hon stanna
hos mig till mina dagars ände.»
»Det säger eders nåde bara», sade fru Ellen.
»Varför skulle jag säga det, om jag inte menade
det?» svarade konungen. »Jag sade ju redan i går,
att du kunde lita på mig. »
»Är det eders nådes mening då, att få Kirsten till
gemål?» frågade fru Ellen Marsvin.
»Ja, det är det», svarade konungen. »Redan när
jag såg din dotter första gången, blev jag betagen i
hennes skönhet. Själv har hon sagt mig, att icke heller
hon glömt mig. 1 går friade jag under de höga
lindarna och i natt tog jag henne till min hustru inför
Gud, om det också icke skett inför människor.»
»Då hade det varit mera passande, om eders nåde
först hade vändt sig till mig och hennes fränder», sade
Ellen Marsvin.
»Det hade väl det», svarade konungen, »men nu
föll det sig så. Och du skall också veta, Ellen, att
jag länge rådgjort med mitt samvete och även hört
mina riksråds mening om att jag ämnade taga en adlig
dansk jungfru till gemål.»
»Vad svarade riksråden?» frågade fru Ellen ivrigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
