Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Andra Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FEMTONDE KAPITLET.
I Hameln.
Konung Kristian var redo att börja kriget. Han
förordnade tronföljaren till regent under sin frånvaro,
och sista dagen han var i Köpenhamn, tog han honom
med sig i sin lönkammare. Prinsen tänkte, att han
skulle få de sedvanliga förmaningarna. Men konungen
tryckte honom till sitt bröst och kysste honom rörd
på båda kinderna.
»Min son», sade han, »det är för visso mitt hopp,
att jag skall utgå ur detta krig med ökad makt och
ära, men Gud som är i himlen vet, att jag först och
sist griper till svärdet för den protestantiska trons
skull. Nu skall du lova mig vid din salighet, att om jag
faller i kriget, så skall du resa till hären och taga
befälet i mitt ställe och föra striden till ett lyckligt
slut.»
Prins Kristian lovade det, och så reste konungen.
*
I Holsten samlade han en armé på omkring
tjugutusen man, därav femtusen ryttare. Han gick genast
över Elbe och i början av juli månad tågade han
längs Weser mot söder för att möta den kejserlige
fältherren Tilly, som höll sig på andra sidan floden.
Mången gång skilde endast floden de båda härarna från
varandra. Men ingen av dem ville våga en övergång
under fiendens eld och därför tågade båda alltjämt
vidare. Alla slott och städer, som konungen tågade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 19:09:11 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dandrott/2/0140.html
