Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rörde hon knappast med läpparna vid sin och satte
den sedan ifrån sig på bordet.
Då slog konung Kristian sin knutna hand i bordet
så att det klang.
»Drick, Kirsten», sade han.
Då drack hon. Men därefter blev det tyst i
hallen. Glädjen hade vikit från dem och kom inte mera
tillbaka. Konungen satt tyst med rynkad panna och
hovmännen sneglade på varandra och viskade.
»Nu kan du gå till din kammare, Kirsten», sade
konungen slutligen. »Du har förstört detta goda lag
för oss med din surmulenhet. Gå nu och sov dig
frisk. Jag kommer till din kammare och bjuder dig god
natt, innan jag går till vila.»
Hon gick, och konungen tömde bägaren och fyllde
den och tömde den på nytt. Ådrorna svällde i pannan
och ögonen voro blanka. Han pratade om allt möjligt
och blev allt eftersom tiden gick mera berusad. Det
var sent, när han slutade gillet, och ingen var nykter
utom Thomas Null.
»Följ mig till min kammare, Thomas», sade
konungen och tog hans arm.
Han gick vacklande uppför trappan, stannade
framför sin dörr och bjöd Thomas god natt.
»Nu går jag till min gemål, Thomas», sade han.
»Säg mig, Thomas, har du sett vackrare kvinna i
världen än Kirsten?»
»Nej, eders nåde», svarade Thomas.
Konungen stod i sin kammare, där vaxljusen lyste
på bordet vid sängen och Ulrik Bödtker satt på en
stol och sov.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
