Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Fjärde boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TRETTIONDE KAPITLET.
Onda dagar.
Så småningom blev det tomt kring kung Kristian.
Änkedrottningen var död, och den utvalde prins
Kristian residerade på Nykjöbings slott och besökte sällan
sin fader. Anne Kathrine dog året efter det hennes
fästman drunknat i Rosenborgs slottsgrav, och hertig
Ulrik, den yngste av kungens söner med drottningen,
blev mördad av en landsknekt i Sachsen, där han tagit
krigstjänst.
Även hans nådes kansler, Kristian Friis, som han
hade mycket kär, gick till sina fäder, och efterföljdes i
ämbetet av Kristen Tommesen Sehested.
Så hade Leonora Kirstines bröllop med Korfitz
Ulfeldt firats med stor ståt på Köpenhamns slott. Prins
Kristian hade fått sig en gemål, och av fru Kirstines
barn hade dessutom Elisabeth Augusta blivit gift med
Hans Lindenow till Iversnäs, Kristiane med Hannibal
Sehested, som drog som ståthållare till Norge, och
Hedvig med herr Korfitz broder, Ebbe Ulfeldt.
Av alla dessa var Korfitz Ulfeldt den, som stod
kungen närmast, och mest hade hans öra. För varje
år som gick, steg han i rang och rikedom. Först
blev han ståthållare i Köpenhamn, och sedan
rikshovmästare, och med makten steg hans övermod.
Kung Kristian hade efterhand blivit gammal.
Han hade lyckligt kommit över de sextiotre år, som
kallades det stora klimaxåret, och av den tidens läkare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 19:09:11 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dandrott/2/0285.html
