Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ja, så länge stå de med honom, men heller inte
längre», sade Ellen Marsvin.
Men Kirstine Munk hörde inte på det örat.
Hon drog till Boller igen och beredde sig på en
ståtlig färd till Köpenhamn. Hon lät sy nya dräkter
åt sitt folk och! tog själv fram vad hon ägde kvar av
prakt från forna dagar. Hon gav sig god tid och
styrde om sitt hus på alla sätt, då det inte var hennes
mening att vända tillbaka så snart. Då allt var färdigt,
drog hon åstad i sin karm. Peder red främst bland
svennerna i följet.
Men som hon kom nära Vejle stad, mötte hon de
utskickade från Köpenhamn, som bringade henne
budskapet om kungens död. Två gånger måste mannen
säga det, innan hon förstod. Och då brast hon i
våldsam gråt.
»Aldrig hade jag trott, att jag någonsin mer skulle
gråta för kung Kristian», sade hon.
Helt rådvill tog hon in på ett härbärge och
stannade där den dagen. På natten väcktes hon av ett
ridande bud från Ellen Marsvin, att nu var stunden
inne att draga till huvudstaden, om hon alls ville ta
tillvara sitt. Och hon drog vidare och gästade på
vägen sin moder på Ellensborg.
»Vet du vad det nu blivit av Vibeke?» frågade
hon.
»Varför bryr du dig om henne?» sade fru Ellen.
»Jag vet, att kungen sörjt för henne och hennes barn,
och du vinner mest med att låta henne vara i fred.
Hennes son har tjänat med ära i jutska kriget under
hertig Fredrik, som skall bli konung. Dottern är
trolovad med Klaus Ahlefelt, som är en av hertigens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
