Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mest betrodda män. Skaffa dig nu inte nya fiender
för det kvinnfolkets skull, utan kom ihåg, hur det gick
i Haderslev, då du förgick dig så slemt.»
Kirstine Munk svarade ingenting, utan reste vidare
över Bält och genom Själland. I Roskilde fick hon
nya hästar och kom något efter middagstid in på
Rosenborgs slottsgård, där Ulfeldt och Leonora Kirstine
togo emot henne.
»Var är Vibeke?» voro hennes första ord.
»Hon är borta, kära moder», svarade Leonora
Kirstine. »Tänk icke nu på henne.»
»Var är hon?» sade fru Kirstine och stampade i
golvet.
»Jag har låtit föra bort henne», svarade Korfitz
Ulfeldt.
»I djävulens skinn och ben, var är hon?» skrek
fru Kirstine.
Då steg en ung herre fram, som stått vid
rikshovmästarens sida. Det var Kaj Lykke till Gisselfeldt.
Han tog fru Kirstines hand och förde den vördnadsfullt
till sina läppar.
»Det är som rikshovmästaren säger, fru Kirstine»,
sade han. »Den leda kvinna, som vållat er så
mycken förtret, finnes inte mer på slottet. Så fort hans nåde
slutit sina ögon, gav herr Korfitz mig befallning att
föra undan henne. Jag lät lassa henne och hennes
saker på en kärra och så fick hon ge sig i väg.»
»Det var godt nog åt henne», sade fru Kirstine.
»Men vart tog hon vägen?»
»Det har jag inte bekymrat mig om», svarade Kaj
Lykke. »Hon har en fattig syster någonstädes i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
