Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fara vi först till översekreterare Didrik Schult på
Lövestraede.»
»Det är en ledsam gök», sade kungen...
»Ers majestät har rätt som alltid», sade Morten.
»Men han har en vacker hustru och är inte årsgammal
som äkta man. Jag tycker det skulle vara lustigt att
se honom i fru Armgaard Sofies famn.»
»Hon är dotter till geheimerådet Gabel», sade
Gyldenlöve betänksamt.
»Kristoffer Gabels tid är ute», sade kungen och
reste sig. »Alltför länge drog han vår kunglige fader
vid näsan. Vi fara till Lövestrede och gästa
översekreteraren.»
De stego upp i vagnarna, och då de kommo ut i
friska luften, slog vinet dem ytterligare åt huvudet.
Först åkte de till Vingårdstrede, där riksamiral Henrik
Bjelke bodde, och slogo under skratt och stoj ut alla
rutorna i hans hus. Väktarna kommo rusande, men
dunstade förskräckta av, då de sågo, vem de hade att
göra med. Riksamiralen själv kände igen kungens röst
och höll sig inne, tills de nattliga orostiftarna tröttnade
och drogo vidare.
Sedan ville Gyldenlöve hälsa på hos Peder
Schumacher, som var hans gode vän och som han gärna
ville ha med. Men då de kommo fram, befallde
kungen att de skulle köra vidare.
»Värdshus förbi», sade han. »Schumacher sköter
statens angelägenheter, medan kungen roar sig.»
Så kommo de då till Didrik Schults gård på
Lövestrede och bultade så länge på dörren, att de
förskräckta tjänarna slutligen öppnade. Men redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
