Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ansiktet. Hon såg sig omkring med stolta blickar,
knuffade till Sofie Amalie och visade henne den ene
efter den andre av de förnäma herrarna.
Att hon vågade komma hit, där hennes son var
präst... Rudolf Moth såg åt andra sidan och fick
syn på sin hustru. Hennes kalla blick genomisade
honom. Han kände sig svag i knäna och trodde, att han
skulle dåna på predikstolen midt för det höga
herrskapet.
Så fattade han sig, bugade sig djupt för
kungaparet, som besvarade hans hälsning, och började sedan
utlägga dagens text.
Han visste själv inte efteråt vad han hade sagt. Han
talade om synden och döden och domen. Han såg
oavvändt på Sofie Amalie, som blev blekare och
blekare och böjde huvudet under hans ord. Han såg, hur
modern skruvade sig oroligt på stolen, alltefter som
predikan fortgick. Han såg hur de höga herrarna från
hovet gapade på honom och viskade till varandra. Han
såg hur drottningen rodnade och såg bort. Endast
hans majestät var oberörd av talet. Lugnt såg konung
Christian på sin hovpredikant, nickade ibland
samtyckande och märkte inte den rörelse, som så småningom
uppstod i kyrkan.
När prästen gick ned från predikstolen, badade han
i svett.
»Jag är sjuk... jag måste gå hem», sade han.
»Efter vad du har gjort i dag, har du väl snart
inte något hem», sade fru Magdalene. »Du begriper
väl, att efter detta är du dömd och kan resa ur riket
med detsamma, om du inte kommer på Bremerholm.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
