- Project Runeberg -  Danska Drottningar utan Krona / Sofie Amalie Moth /
190

Author: Carl Ewald Translator: Hugo Lindblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tid följt slag i slag. och det sedan blev en paus,
under vilken hon vilade ut och fick tid till eftertanke.
Då kunde det komma över henne en svår ånger, hon
kände sig som en stor synderska, vilken aldrig kunde
få förlåtelse för att hon undanträngt drottningen ur
konungens hjärta. Under sådana perioder brukade hon
säga, att hon skulle giva bort alla sina ägodelar och
tillbringa resten av sitt liv i ensamhet någonstädes på
landet och försona sig med Gud.

När hon var sådan, skickade geheimerådinnan bud
efter hovpredikanten, som var en mycket namnkunnig
teolog vid namn Masius och som hans majestät utnämnt
till grevinnans af Samsö skriftfader.

Masius kom genast, och det var vackra och
trösterika ord som flödade från hans vältaliga läppar.

»Fru grevinna», sade han, »I gör eder bekymmer
för många saker, men endast en sak är nödvändig.
Stort och skönt är edert kall som hans majestäts
väninna. Två riken gör I lyckliga, när I gör hans
majestät lycklig. Förgäves grubblar I över saker som gå
över människors förstånd, Varför har han satt
konungarna över människorna ...? Och gjort människornas
villkor och människornas lagar sådana, att de äro
skyldiga honom räkenskap för sina handlingar? I vet det
inte, fru grevinna, och jag vet det inte heller. Men
båda veta vi, att det är så. Gud har givit konungen
hans makt och inför Gud allena är han ansvarig. Den
som syndar emot konungen, syndar emot Gud. Den
som lyder konungen, lyder Gud.»

Därpå knäböjde han med grevinnan och bad Fader
vår, lyste välsignelsen över henne och gick sin väg.

Men även om hon kände sig tröstad, så stannade i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:09:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dandrott/3/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free