Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
besmittade och fördärvade. Men så hände det när konung
Fredrik, som då var kronprins, kom tillbaka från sin
italienska resa. Det var samma år du blev född, och
din far hade tvungit mig att komma till Fredriksborgs
slott, där kronprinsens trolovning skulle firas med en
fest. Där träffade jag en man, som visste bot för
min nöd.»
»Vem var det, mor?» frågade Anna Sofie.
»Han hette pater Constans», svarade hon. »Han
var katolsk präst och hade rest hit i österrikiska
sändebudets sällskap.»
»En papist!» sade Anna Sofie förskräckt.
»Så kalla ni honom, ni som äro alldeles fördärvade
av Mårten Luthers okyska lära», svarade storkanslerinnan.
»Mor, mor, om någon hörde dig tala så, så vore
du förlorad», sade Anna Sofie.
»Det är just det», svarade storkanslerinnan, »därför
talar jag heller inte så till någon utom till dig nu, när
vi sitta här i enrum.»
»Har du då blivit papist, mor?»
»Inte just det», svarade fru Sofie. »Men om jag
vågade så skulle jag glad och gärna vända tillbaka till
den heliga kyrkans sköte. Allenast där finns frid att
vinna för en människa, som livet handskats med så
som med mig. Endast där finns skydd för en ung
kvinna som du, som livet ännu inte hunnit besmitta.»
»Vad är det du menar?»
Storkanslerinnan grep Anna Sofies båda händer och
höll. dem så fast, att det gjorde ondt. Den gamla
damens mun skälvde, ögonen fylldes av tårar och rösten
var bruten, när hon talade.
»Anna Sofie... å, lilla Anna Sofie... du mitt enda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
