Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade varit på audiens på Amalienborg, och nu hade
konungen inbjudit honom till stor galataffel. Han var på det
klara med, att det var av den största vikt för dansk
politik för ögonblicket att stå väl med Ryssland, och han
fruktade för ett avslag med hänsyn till grevinnan, som
naturligtvis skulle vara närvarande och som storfursten
skulle föra till bords. Prins Napoleon hade nyligen
varit i Köpenhamn och deltagit i taffeln. Han hade
åtnjutit samma ära, som nu tilltänktes storfursten, men
han hade på ett ganska tydligt sätt tillkännagivit sitt
missnöje med det. Han hade knappast växlat ett ord
med hennes nåd och hade rest utan att göra någon
avskedsvisit hos henne.
Adjutanten kom ridande med storfurstens svar.
Konung Fredrik bröt brevet och läste det hastigt.
Storfursten skrev att han hade kolerin och att det
därför dessvärre var honom omöjligt att mottaga hans
majestäts inbjudan.
»Nåja», sade Berling, som för ögonblicket gärna
ville ha konungen vid godt humör, »hans kejserliga
höghet är ju sjuk.»
»Ja, jag vet inte, om han har kolerin», sade kungen,
»men att han struntar i mig, det vet jag, ta mig fan.»
Berling skrattade, men det gjorde inte hans
majestät. Han var ursinnig.
Låt genast telegrafera efter konseljpresidenten»,
sade han.
Berling ville ha litet närmare reda på vad han
ämnade göra, men konungen slog avvärjande med handen.
»Ställ om, att det blir telegraferat», sade han. »Och
gå sedan din väg och lämna mig ensam. Jag måste
rådgöra med Gud och mitt samvete, innan jag företar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
