Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stängde den knarrande dörren med en smäll. Sedan
drog hon undan den stora stolen och stod midt emot
majestätet.
»Titt ut, Luise», sade han med ett krampaktigt
försök att vara munter.
»Res på dig, Fritz!»
Han försökte, men satt nere på golvet, så att han
inte kunde utan hennes hjälp. Med ett par ryck fick
hon honom på benen igen, lade armarna i kors över
sin breda barm och såg olycksbådande på honom.
»Vad är det där?» sade hon och gjorde ett kast
med huvudet mot bordet med buteljerna.
»Nåja, herre gud», sade han undfallande. »Vi skulle
trösta oss litet över din frånvaro. Nu har du kommit
hem igen och så ta vi bort buteljerna. Har du
blivit sjuk?»
»Det är du, som är sjuk», sade hon. »Och hade
jag inte kommit, så hade du blivit ännu sjukare. Du
super ihjäl dig en vacker dag, som om du vore ett
bondsvin och inte landets konung.»
»Nå nå, Luise.»
»Du super ihjäl dig, säger jag. Fråga doktorn ...
fråga allä kavaljererna, så skall du få höra, ifall de våga
säga sin verkliga mening. Du kan gå ut på
landsvägen och fråga den uslaste av dina undersåtar...
allesammans veta, att kungen super, så att han förlorar både
vett och sans, så snart hans av pöbeln föraktade gemål
icke passar på honom. De tro därinne i Köpenhamn,
att jag lever härute i glans och glädje och göder mig
med landets sötma, och så är jag bara en stackars hustru
som måste dras med en försupen man.»
»Ja, men Luise...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
